Pressmeddelande

Många för tidigt födda barn får för lite näring, enligt en ny svensk studie. Förbättrad näringstillförsel under livets första veckor minskar risken för såväl tillväxthämning som ögonsjukdom. Fler dietister inom neonatalvården kan minska risken för undernäring hos för tidigt födda.

– Allt fler barn som föds extremt för tidigt kan idag räddas till livet. Att förbättra hälsan och prognosen för dessa barn är en stor och viktig utmaning för vården. Tillräcklig energi- och proteintillförsel minskar risken för komplikationer som tillväxthämning och ögonsjukdom, säger leg. dietist Elisabeth Stoltz Sjöström som nyligen presenterade sin avhandling vid Institutionen för klinisk vetenskap, Umeå universitet.

Som dietist är man en viktig resurs i vårdteamet och för nutritionsbehandlingen av för tidigt födda barn. Dietisten kan göra tidiga insatser bland annat i form av individuella beräkningar av behovet av energi, fett och protein, berikning av bröstmjölk och följa tillväxtkurvan i relation till mängden näring och energi. Idag arbetar en handfull dietister inom neonatal intensivvård av för tidigt födda barn i Sverige.

– Näringstillförsel under livets allra första fas har stor betydelse, bland annat för tillväxt och utveckling av hjärnan och ögonen. Hos de extremt för tidigt födda barnen finns inga som helst reserver, och man måste redan under de första levnadstimmarna tillföra protein, energi och näring. Under den 3-4 månader långa sjukhusvistelsen flerdubblar barnet sin vikt – de allra minsta kan öka sin vikt från t ex 500 gram till 2500 gram. Det är lätt att inse att detta ställer höga krav på tillförsel av energi, protein och andra näringsämnen för en tillfredsställande tillväxt och utveckling, fastslår Elisabeth Stoltz Sjöström.

Elisabeth Stoltz Sjöström har undersökt näringsintaget och dess betydelse för tillväxt och hälsa hos 602 extremt för tidigt födda barn. Barnen var födda före graviditetsvecka 28, i Sverige under perioden 2004-07:

– Studien visar bland annat att barnen fick betydligt mindre energi och protein än det uppskattade behovet, vilket hade tydlig koppling till låg tillväxt (vikt, längd och huvudomfång). Intag av kalcium, fosfor, magnesium, zink, jod, koppar, vitamin D och folat var lägre än uppskattat behov. Även lågt intag av folat hade samband med sämre tillväxt. Lågt energiintag under den första levnadsmånaden ökade dessutom risk för svår så kallad prematuritets-retinopati, en ögonsjukdom som drabbade 30 procent av barnen i studien.

Avhandlingen ”Betydelsen av tidig näringstillförsel till extremt prematurfödda barn; The impact of early nutrition on extremely preterm infants”, med huvudhandledare Magnus Domellöf, finns publicerad digitalt.

Resultaten har redan fått klinisk betydelse i Sverige. De ligger till grund för nya bättre rutiner för näringsbehandling av extremt för tidigt födda barn, och en ny vårdvägledning från Socialstyrelsen håller på att utarbetas för denna patientgrupp.
Dietisternas riksförbund gratulerar Elisabeth Stoltz Sjöström till hennes banbrytande forskningsresultat.

– Att låta en dietist ingå i vårdteam innebär en viktig komplettering av kompetensen och är ofta ett kostnadseffektivt sätt att minska vårdtid och komplikationer. Det ökar patientsäkerheten – och tryggheten för såväl anhöriga som övrig vårdpersonal, konstaterar DRF:s ordförande Elisabet Rothenberg.

1 kommentar

Kommentera