Dietisten inom psykiatrin
Många av de patienter man som dietist möter i primärvården, inom slutenvården eller som kommundietist har utöver grundorsaken till kontakten även en psykiatrisk diagnos. Psykisk ohälsa är vanligt och hälsosamma levnadsvanor har stor betydelse för att lindra, behandla och förebygga symtom, till exempel i samband med depression.
Dietisten har även en viktig roll inom psykiatrin, men antalet tjänster och antalet dietister som arbetar inom psykiatri speglar inte behovet. Varför är det så, och vad kan vi göra för att förändra den bilden?
För att bekanta oss med hur det kan vara att jobba som dietist inom psykiatrin ringde vi upp det senaste tillskottet i DRF:s sektion för psykiatri, Donny Karlsson. Han jobbar inom psykiatrisk öppenvård i Jönköping och Värnamo, där han träffar vuxna patienter med neuropsykiatriska funktionshinder och med psykisk ohälsa såsom depression, utmattningssyndrom med mera.
Donny Karlsson tror att det kan finnas en rädsla för att jobba inom psykiatrin, mest beroende på okunskap och osäkerhet. Psykiatri är komplext och kan kännas ”tungt” och han önskar att det ingick mer om det i dietistutbildningen så att fler kollegor skulle känna sig trygga med att arbeta inom området. Han själv upplever väldigt mycket glädje i jobbet och i de relationer han bygger med patienterna.
– Många har negativa upplevelser av tidigare kostråd och kommentarer, och blir positivt överraskade när de möter en dietist med stort fokus på konkreta och praktiska råd som är enkla att genomföra. Många av de jag träffar är sjukskrivna och maten kan vara ett sätt att skapa rutiner som gör att hela livet funkar bättre. Att lyckas med positiva förändringar i matvanorna ger en bättre självbild och självförtroende, på det sättet mår de bättre även i sin psykiska hälsa.
Respekt för individen genomsyrar allt
Hos patienterna Donny Karlsson möter har de ohälsosamma matvanorna resulterat i övervikt eller fetma, undervikt eller ett bristfälligt nutritionsstatus. Han träffar dem individuellt eller i grupp och utbildar även andra professioner och andra dietister. Selektivt ätande är vanligt, till exempel vid autism och han träffar även patienter med ätstörningsproblematik.
Ofta använder han ett kostindex för att det ska bli tydligt och enkelt att göra och se förbättringar. Efter nybesöket sker ofta 4-5 återbesök med relativt täta mellanrum, med en hemläxa mellan besöken.
– Patienterna bestämmer själv vilka förändringar de vill göra. Ett respektfullt bemötande är grundläggande, och att se helheten med hela människan och alla påverkande faktorer runtomkring. Man anpassar efter deras förmåga och kunskap, och förväntningar sätts utifrån individen. Deras ”superkrafter” kan användas till något positivt, säger Donny Karlsson.
– Det blir en rak och ärlig kommunikation, vi är ett team som bygger en allians med varandra och tillsammans hittar vi lösningar som funkar. De upplever att de kan sänka tröskeln och släppa ”perfekt-tänket”. Varje samtal avslutas med att patienten summerar vad vi har kommit överens om, på så sätt tar de ett större ansvar och vi får en varaktig förändring.
Personcentrerad vård när den är som bäst
– Dietistkontakten inom psykiatrin är den bästa formen av personcentrerad vård, menar han. Att komma med realistiska förändringar för att i små steg göra dåliga vanor mer hälsosamma – det blir väldigt positivt. Många är ensamma och mötet kan ge dem en liten stund av lycka.
– Ofta finns det en känsla av misslyckande i bagaget när det gäller levnadsvanorna, och som dietist har man verkligen möjlighet att göra skillnad. Här finns det utrymme för att träffas vid många tillfällen, ta förändringarna i små steg och ge ett långsiktigt stöd. Patienten får en ny och rimlig chans att ändra sina vanor.
Ett eftersatt område
Donny Karlsson jobbade som boendestödjare i Värnamo kommun innan han utbildade sig till dietist, så när det efter hans examen dök upp en tjänst som dietist inom specialistpsykiatrin var det en självklarhet att söka. Han har förståelse för att det kan kännas som att man som dietist har för lite kunskap och att det kan vara svårt att ta steget och börja jobba inom psykiatrisk vård.
– Men man lär sig efter hand och dietisten har en väldigt viktig roll i teamet, konstaterar han.
Hans tjänst var från början ett projekt och han är tacksam för att chefen Karolina Elmblad drivit frågan om dietistkompetens inom psykiatrin under många år.
– Som utbildad arbetsterapeut har hon uppmärksammat behovet av en dietist inom psykiatrin. Hon är väldigt stöttande och intresserad av mitt jobb, hon har verkligen varit en eldsjäl.
Han berättar också att han fick väldigt bra handledning av sin företrädare innan hon gick i pension, och att han gärna vill sprida sitt kunnande genom föreläsningar för kollegor och inom ramen för dietistutbildningen.
– Det är viktigt att lära av varandra och låta kunskap och erfarenhet gå i arv till nya kollegor. Mentorskap och handledning har stor betydelse för att skapa trygghet och för att bygga och sprida kunskap inom kåren.
I DRFs sektion för psykiatri delar man med sig av erfarenheter och det finns även ett nätverk där dietister som arbetar inom psykiatrin kan maila frågor och funderingar. Just nu är det ungefär 60 personer på maillistan.
– Många av kollegorna inom sektionen jobbar inom ätstörningsvården, och det är också där de flesta tjänsterna finns, konstaterar han. Inom övrig psykiatri är kostbehandling och dietistkompetens eftersatt. Att patienter i psykiatrin har tillgång till personligt utformad kostbehandling och dietistkontakt är en jämlikhetsfråga. Även den här patientgruppen har rätt till jämlik vård och jämlika förutsättningar för hälsa, avslutar Donny Karlsson.
Fakta: Psykiatridiagnoser i skolans värld
Vid neuropsykiatriska funktionshinder är det vanligt att symtom och tankebanor även präglar matvanorna. Vissa vill bara äta mat som har en viss färg, av ett visst varumärke eller tillagat av en viss person. För andra kan det vara svårt med olika konsistenser och vissa smakupplevelser.
Maten kan vara ett problemområde för barn och unga i skolåldern, men kan även vara ett sätt att vidga vyerna och våga prova – kanske det även kan ge positiva effekter på livet och måendet i övrigt.
Fakta: Dietister kan göra stor skillnad inom många psykiatriområden
Nutritionsbehandling för patienter med ätstörningsproblematik är en självklarhet, medan behovet av kostbehandling vid andra typer av psykisk ohälsa inte har fått samma uppmärksamhet. Dietister inom psykiatrin finns oftast inom BUP eller på ätstörningsenheter, men kan göra stor skillnad inom många fler områden. Diagnoser som fetma, diabetes och malnutrition finns även inom psykiatrin och nutritionsbehandling behöver ingå i omhändertagandet av patienten.
Personer med allvarlig psykisk sjukdom har ökad risk för en rad somatiska sjukdomar och de läkemedel som används påverkar ofta aptit, ämnesomsättning och vikt. Nutritionen och matvanorna har stor betydelse för hälsa och livskvalitet, men kunskapen om samband mellan mat och psykisk hälsa är låg och det är få dietister som arbetar inom psykiatrin.
I september 2021 arrangerades Lunch med DRF i samverkan med DRFs sektion för psykiatri för att starta en process som förhoppningsvis leder till att fler blir nyfikna på att jobba inom området.
Vill du komma i kontakt med DRFs sektion för psykiatri, maila gärna till psykiatri@drf.nu
Text: Kajsa Asp Jonson