Världsdiabetesdagen 2018

Gunilla Willsteen är legitimerad dietist och har sedan 1980 jobbat på Endokrinkliniken i Malmö. Numera träffar hon enbart vuxna med typ 1-diabetes, eller personer med typ 2 och svårinställd insulinbehandling. Arbetet har förändrats mycket under de snart fyrtio år som Gunilla arbetat som dietist. Framför allt har mötet och bemötandet blivit mer avslappnat, man kommunicerar mer och nu är patienten huvudpersonen i teamet. Personer med diabetes tar idag ett mycket större ansvar och blir själva experter på sin diabetes, menar hon. – Förr var det doktorn som styrde, tillsammans med sjuksköterskorna och dietisten. Idag har patienten ett stort egenansvar för att ta hand om sin diabetes, och vi bidrar med förutsättningar och instrument i form av kunskap. Som dietist inom ett område där man träffar personer med kroniska sjukdomar lär man känna patienterna väl. Man är en resurs och en informatör av nyheter och verktyg kring mat och näring, till exempel om kolhydraträkning och insulindos. – Förr var det insulindoserna som styrde hur mycket kolhydrater man skulle äta. Nu är det vad jag vill äta och hur stor kolhydratmängden är i min måltid som styr. Man är sin egen expert och hanterar sin sjukdom med hjälp av teknik som appar och insulinpumpar. Att man kan mäta sitt blodsocker via en sensor är det mest revolutionerade som har hänt i diabetesvården.

DIETISTEN SOM KUNSKAPSRESURS

Kostbehandlingen och dietistkontakten är central i all diabetesbehandling och under de senaste åren har tillgången till dietist ökat något. – Men det är fortfarande för få dietister i förhållande till behovet, och vården är inte jämlik. Beroende på var man bor kan det variera stort om och i så fall hur man erbjuds dietistkontakt. Dietister har även en viktig roll som utbildare på övriga vårdutbildningar. Gunilla Willsteen undervisar blivande läkare och diabetessjuksköterskor om metabolism, ämnesomsättning och hur kroppen balanserar blodsockret, och om effekten av dietistens arbete i diabetesvården. Gunilla har under många år haft en viktig roll i det Nationella diabetesteamet där vårdprofessioner inom diabetes arbetar tillsammans på nationell nivå. Teamet har tagit fram informationsmaterial – en Blå bok som vänder sig till beslutsfattare, en Röd bok om hypoglykemi, och i dagarna lanseras en Grön bok som handlar om mat vid diabetes.

 

• Namn: Gunilla Willsteen
• Ålder: 66 år
• Ort: Höllviken
• Examensår: ”Dietistexamen 1989, men började arbeta som dietist 1980. Examen som hushållslärare 1978 – en pedagogisk utbildning som kommit till stor nytta.”
• Favoriträtt: ”Jag är allätare och njuter av all form av god vällagad mat! Krabba är en favorit!”
• Bästa matminne: ”En underbar måltid på restaurang Negresco i Nice, på 1990-talet.”

LÄS SOM PDF

Under 2011 fattade Landstingsstyrelsen i Region Örebro län ett unikt och viktigt beslut: Att satsa på dietister i primärvården för att arbeta med kostbehandling enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer för diabetesvård. I länet finns nu sex primärvårdsdietister, med ansvar för patienter med typ 2-diabetes, nedsatt glukostolerans, samt graviditetsdiabetes. Karin Westher är en av dem. – Bra matvanor och en hälsosam livsstil minskar risken att utveckla typ 2-diabetes för den som har nedsatt glukostolerans eller haft graviditetsdiabetes. Dietisten har en viktig roll i att förmedla kunskap om bra matvanor för att patienten ska vara trygg i sin vardag och kunna välja rätt livsmedel utifrån sjukdomen, menar hon. Målet är att patienten själv ska få god kunskap om diabetes och om kostbehandlingen, och att förebygga komplikationer och försämrad livskvalitet.

KOSTBEHANDLING UTIFRÅN INDIVID OCH KULTUR

I Region Örebro län erbjuds patienterna återbesök och möten med dietist utifrån individuellt behov. Relationen till patient och anhöriga och hänsyn till patientens förutsättningar värderas högt. Det är viktigt att hela familjen blir involverade och kan stötta, till exempel vad gäller inköp och matlagning. – Lyhördhet till patientens önskemål och behov är a och o för att skapa goda förutsättningar för förändringsarbete. I mitt arbete träffar jag många patienter från andra kulturer och som talar andra språk. Det ger ett intressant kunskapsutbyte och det är en rolig utmaning att kulturanpassa kostråden. Vi arbetar ofta tillsammans med tolk och då gäller det att kommunicera på rätt nivå, säger Karin Westher. – God kommunikation är en viktig förutsättning för att tillsammans komma fram till lämpliga matvanor som kan hjälpa patienten till en bättre livskvalitet.

• Namn: Karin Westher
• Ålder: 30
• Ort: Örebro
• Examensår: Dietistexamen 2011, Masterexamen 2012
• Favoriträtt: ”Min farmors porterstek med kokt potatis, grönsaker och världens godaste sås.”
• Bästa matminne: ”All den goda mat jag åt tillsammans med familjen under en resa till Rom”

FAKTA OM DIABETES

•  Minst 450 000 svenskar har diabetes, av dessa har 85-90 % typ 2-diabetes. Det finns stort antal som har typ 2-diabetes utan att ännu veta om det. 8 av 10 med typ 2-diabetes har övervikt eller fetma.
• Tidig och intensiv behandling av diabetes minskar risken för diabeteskomplikationer, såsom njursvikt, ögonskador, nervskador och hjärt-kärlsjukdom.
• Diabetes kostar samhället över 20 miljarder kronor per år – främst i form av följdsjukdomar. Källa: Nationella diabetesteamet

LÄS SOM PDF

Kerstin Ramfelt är legitimerad dietist och jobbar i Region Jönköping. Där träffar hon alla som har diabetes och är mellan 0 och 18 år. – Det handlar om att lära barn och unga med diabetes, och deras familjer, om hur maten påverkar blodsockret och hur kolhydraträkning fungerar i teori och praktik. Bäst stöd ges när man utgår ifrån barnet och familjens förutsättningar, är nyfiken, flexibel och skapar ett klimat som tillåter frågor. Det är också viktigt att patienten har tillgång information när det behövs. En fungerande hemsida med aktuell och uppdaterad fakta är ett bra sätt att göra information tillgänglig för alla. Sedan tio år tillbaka driver Kerstin hemsidan www.diabit.se som nu blivit en självklar del i arbetet med diabetes på barnkliniken, både i Jönköping och Linköping där den skapades, och för alla barndiabetesteam i Sverige. Planen är att den under 2019 ska ingå som en del av 1177.

PLATTFORM FÖR VÅRDUTVECKLING

Kerstin Ramfelt har nyligen avslutat en masterutbildning i kvalitetsförbättring på Jönköpings universitet. Projektarbetet utmynnade i ett coachprogram där familjer vars barn nyligen fått diabetes får stöd av mer erfarna föräldrar. Arbetet följs nu upp med en undersökning av vad ungdomarna själva vill ha ut av en app eller plattform kring diabetes. Målet är att bidra till en stärkt tro på den egna förmågan att klara av den egenvård som krävs – dygnet runt, året runt. Diabetes är en komplex sjukdom och maten är en av många viktiga pusselbitar. Kunskap, motivation, teknisk utrustning och stöd från familj och skola är några av de delar som måste fungera för att skapa en bra helhet. Samarbete, samstämmighet inom teamet och god kunskap om varandras områden är viktigt – och inte minst: att personen med diabetes står i centrum. I framtiden tror Kerstin Ramfelt att behandling och vård vid diabetes kommer att vara ännu mer skräddarsydd. De traditionella mottagningsbesöken kompletteras med e-besök, nätverk där man stöttar varandra, och smarta insulinpumpar som gör att fokus för nutritionsbehandling kan förskjutas till de mer långsiktiga effekterna av matvanorna. Patientregistret och all den information som finns där kommer att användas mer och på ett bättre sätt. Dietisten har en nyckelroll i all diabetesbehandling och alla inblandade behöver kunskap om helheten – bra matvanor, träning och insulin – för att nå fram till en god blodsockerreglering.

• Namn: Kerstin Ramfelt
• Ålder: 50
• Ort: Huskvarna
• Examensår: 1992
• Favoriträtt: ”Farmors rabarbersoppa”
• Bästa matminne: ”Middagen på Fäviken sommaren 2017 var magisk och fick mina ögon att tåras vid några tillfällen.”

LÄS SOM PDF

Stig Mattsson är legitimerad dietist och jobbar inom Sveriges Olympiska Kommitté. Där hjälper han våra olika landslag i alla tänkbara kostrelaterade frågor, och har under många år bland annat jobbat med längdåkningslandslaget och med simlandslaget. – Det gäller att optimera kosthållningen för att de aktiva ska kunna prestera så bra som möjligt under träning och tävling, och återhämta sig och bygga upp sig på bra som möjligt mellan passen. Stig Mattsson är dessutom doktorand vid Örebro Universitet och forskar inom diabetes typ 1 och fysisk aktivitet, med primärt fokus på hur man justerar insulindoser och äter inför, under och efter träningen för att få en stabil och bra blodsockerreglering.

FORSKNING SOM FÖRÄNDRAT SYNEN PÅ DIABETES OCH IDROTT

Stigs forskning om långvarig fysisk aktivitet, insulinjusteringar och kolhydratintag har medfört ett helt ”nytt tänk” kring hur personer med diabetes typ 1 kan genomföra långlopp som till exempel Vätternrundan eller Vasaloppet med en god blodsockerkontroll. Med bibehållna insulindoser och ökade mängder kolhydrater under aktiviteten får man ett mycket mer förutsägbart blodsocker än med tidigare upplägg, menar Stig Mattsson: – Min målbild är att alla som gillar att idrotta ska kunna göra det. En person som har diabetes ska inte hindras av att blodsockret är i obalans, och även efter fysisk aktivitet ska man kunna ha ett stabilt blodsocker och slippa få hypoglykemi under natten. Det ska vara glädje som präglar idrottandet – inte rädslan för att blodsockret ska bli för lågt. När det gäller barn och ungdomar påverkar blodsockerregleringen hela familjen – om man lyckas hålla blodsockret stabilt både under och efter träning kommer detta i allra högsta grad även att påverka föräldrarna och livskvaliteten på ett positivt sätt, eftersom oron minskar. – En levande dialog med alla inblandade är bästa sättet att skapa förståelse och en livsstil och beteende som resulterar i en bra glukoskontroll. God kunskap hos såväl vårdgivare som patienter och anhöriga ökar möjligheterna till en personcentrerad vård och ett bra liv med diabetes. Dietisten har en nyckelroll i all diabetesbehandling och alla inblandade behöver kunskap om helheten – bra matvanor, träning och insulin – för att nå fram till en god blodsockerreglering.

• Namn: Stig Mattsson
• Ålder: 56 år
• Ort: Falun
• Examensår: 2001
• Favoriträtt: ”Oxfilé med potatis och en rejäl sallad”
• Bästa matminne: ”När jag fick en lax på kastspöt i Lofoten, och grillade den direkt över öppen eld.”

LÄS SOM PDF

– Dietisten har en viktig roll i diabetesteamet. I kontakten med dietisten är maten i fokus och vi går på djupet och anpassar råden individuellt, vilket man behöver göra vid diabetes. Dietister är den yrkesgrupp som är experter inom kost och det skulle vara svårt för övrig vårdpersonal att utöver alla sina andra uppgifter hinna med mer än de allmänna och generella kostråden. Det säger Veronica Broström som är legitimerad dietist och fördelar sin arbetstid mellan Specialistmödravården på Kvinnokliniken Östra Sjukhuset i Göteborg och Diabetescentrum Sahlgrenska som är en öppenvårdsmottagning främst för vuxna med typ 1-diabetes.

BIDRAR TILL KUNSKAP OCH FÖRSTÅELSE

– När man har diabetes får maten en väldigt central roll och varje dag står man inför massor av beslut som handlar om mat. Regelbunden kontakt med dietist ger kunskap och förståelse för samspelet mellan mat och insulin så att man blir  ryggare i sina beslut. Även familj och anhöriga är välkomna så de får samma information och möjlighet att få svar på sina frågor. Dietisten har även en viktig roll inom Specialistmödravården, inte minst för gravida kvinnor med diabetes. – Under graviditeten har man inte bara ansvar för sig själv och sin egenvård – de beslut man fattar påverkar även barnet i magen. Att försöka matcha sina insulindoser och mat med graviditetshormoner, eventuella mataversioner, illamående och kräkningar innebär ytterligare utmaningar, både praktiskt och psykologiskt, då är det särskilt viktigt att ha en bra dietistkontakt, tänker Veronica Broström. De senaste tio åren har inneburit fantastiska tekniska framsteg inom diabetesvården, bland annat med insulinpumpar och sensorer som mäter blodsockret kontinuerligt. Det har varit en revolution, både för patienten och för dietistens roll, och utvecklingen går ständigt framåt: – Inför fysiska möten, eller kontakt via Skype, görs en elektronisk överföring av blodsockervärden, och information från pump och sensor. Man kan tydligt se hur måltiderna påverkar blodsockret och ge ännu mer individanpassade råd än tidigare. All ny teknik är fantastisk men kräver mer kunskap av både patienten och av oss som personal – kontinuerlig utbildning är ett måste, även i framtidens diabetesvård, konstaterar Veronica Broström.

• Namn: Veronica Broström
• Ålder: 42 år
• Ort: Kullavik
• Examensår: 2001
• Favoriträtt: ”Spaghetti och köttfärssås kan aldrig bli fel. Är väldigt förtjust i ost av olika slag.”
• Bästa matminne: ”Mina starkaste matminnen är oftast förknippade med resor. Senaste resan ligger färskast i minnet så jag får väl säga ananasen på Hawaii.”

LÄS SOM PDF