DRF kongress – 2026

DRF:s kongress tillbaka i fysisk form

DRF:s kongress lockade över 200 deltagare. I det fullmatade programmet lyftes nutritionsforskning, psykisk hälsa, obesitasbehandling och undernäring. Kongressen avslutades med en politisk debatt om jämlik vård och hälsosamma matmiljöer.

Den 13–14 april arrangerades DRF:s kongress på Scandic Star i Sollentuna. Avgående ordförande Kjell Olsson och nytillträdda Rebeka Bereczky Veress hälsade de drygt 200 deltagarna välkomna till den första fysiska konferensen sedan 2018. Att återigen få mötas på riktigt uppskattades av både arrangörer och deltagare. Den goda stämningen infann sig direkt.

Nyheter från Livsmedelsverket

Första talare var Mahnoush Etminan från Livsmedelsverket. Hon diskuterade komplexa samband som styr våra matvanor och varför det kan vara svårt att ändra vanor.

Ohälsosamma matvanor är, efter tobak, den främsta livsstilsrelaterade orsaken till ohälsa och för tidig död i Sverige. De socioekonomiska skillnaderna i matrelaterad ohälsa är stora. Över hälften av alla vuxna har övervikt eller obesitas. Obesitas har sedan slutet av 80-talet fördubblats bland vuxna över 40 år och fyrdubblats bland vuxna under 40.

Mahnoush presenterade Livsmedelsverkets syn på matvanornas betydelse för hälsan, senaste uppdateringarna av kostråd för barn och ungdomar, och nya Nationella riktlinjer för skolmåltider. Järn, D-vitamin och fibrer är viktiga fokusområden. Baljväxter behöver lyftas mer, och vad gäller ultraprocessad mat behövs mer forskning. Hon tipsade om de scenariorapporter som utgår från de generella kostråden och berättade om kommande kostundersökningar (Riksmaten vuxna 2027–28). Förslag till kostråd för äldre är ute på remiss. För hälsosamt åldrande behövs ett högre intag av protein. Vid sjukdom ökar proteinbehovet ytterligare. I NNR rekommenderas 0,83 gram protein/kg kroppsvikt per dag för vuxna och för personer över 65: 1,2–1,5 gram protein/kg. Det är också viktigt att beakta att protein används som energikälla om energiintaget är otillräckligt.

Geriatrik, njursten och läkemedel för viktminskning

I den första parallellsessionen fanns möjlighet att utifrån patientfall diskutera åldrande och nutrition tillsammans med DRF:s sektion för gerontologisk och geriatrisk nutrition (SiGN): Susanne Engström, Josephine Garpsäter, Mikael Karlsson, Linda Nyholm och Cecilia Svanberg. Dialogforumet var ett populärt inslag där viktutveckling diskuterades utifrån bland annat medicinering, livssituation och BMI i relation till osteoporos och minskad längd, samt behovet av att skilja mellan önskvärd, förväntad och oönskad viktnedgång.

Panelen konstaterade att det är en stor fördel att få träffa patienten personligen och menade att hur en person rör sig, reser sig från en stol och så vidare ger mycket information om funktioner och svårigheter. Att se helheten och patientperspektivet är grundläggande.

Parallellt föreläste Alexander Hidén och Liisa Tolvanen om nutritionsbehandling vid GLP-1- analoger, och Sigridur Eliasdottir om hur kostbehandling kan förebygga njursten.

Forskarskolan InSync

Elin Lövestam bjöd på en uppdatering om pågående projekt inom forskarskolan InSync. De som presenterade sina arbeten var André Hesselink (om hur exempelvis D-vitamin påverkas av kostanpassningar utifrån klimat och miljö), Karin Jontell (dietistens roll i cancervården), Mikaela Dietrichson (bedömning av muskelmassa vid sjukdomsrelaterad undernäring, främst vid njursjukdom), Gideon Onyedikachi Iheme (Global nutrition informatics) och Ylva Törner Le Priol (utforskande av pappors involvering och roll för små barns ätande).

Paraplybegreppet Framtidens hållbara dietetik och nutrition inrymmer Nutrition och ätande genom livet, Kost och nutrition i hälsofrämjande insatser samt Tillgång till högkvalitativ, nutritionsbehandling via digitalisering och innovation.

Ätbeteenden, inflammatorisk tarmsjukdom och ultraprocessat

I nästa session stod valet mellan Sofia Björkmans presentation av sin avhandling om ätbeteenden och psykologiska faktorer vid obesitasbehandling, “Nutrition in IBD patients” – lärdomar från ESPEN av Malin Olofsson och Therese Liljebo samt senaste nytt om ultraprocessad mat och dess effekter på aptit, hälsa och biomarkörer av Linnea Bärebring.

Linnea presenterade klassificeringsverktyget NOVA och att svenskarnas energiintag till cirka 50 procent består av mat från gruppen NOVA 4 (ultraprocessad mat; UPF). Livsmedel som klassas som UPF kan påverka hälsan i såväl positiv som negativ riktning. Energidensiteten är som regel högre i UPF, men tillgänglig forskning undersöker inte UPF per se. Studierna har många brister och saknar relevanta jämförelser mellan UPF och annan typ av mat.

Livepodd och reflektioner om måltidens sociala betydelse

Nicklas Neuman höll en uppskattad föreläsning om Den gemensamma måltiden som social och näringsmässig resurs. I Sverige äter vi i snitt 9,5 måltider per vecka i sällskap av någon annan. Gemensamma måltider är centralt i alla kulturer och finns beskrivet i litteratur och konst sedan långt tillbaka. Måltiderna har flera funktioner såsom utbyte av erfarenheter, att visa vad som är säkert att äta samt bygga relationer, traditioner och identitet. I Japan, Brasilien och Kanada finns de sociala aspekterna av gemensamma måltider med i de nationella kostråden. Sociala relationer har stor betydelse för vår hälsa.

Kongressens första dag avslutades med mingel och fullkornssnacks, livepodd med Erik Dunåker, Jacob Gudiol och Linnéa Bärebring samt en mycket trevlig middag.

Nutrition och psykisk (o)hälsa

En genomgång av DRF:s Kompetensbeskrivning inledde kongressens andra dag. Efter det höll Julia Schindlmayr, via länk från Australien, en föreläsning om hur dietisterna där arbetar inom området mental hälsa: The power of nutrition and Accredited Practising Dietitians in addressing Australia’s mental health challenges. År 2024 samlade de evidensen inom området.

Hon visade följande lista över matens betydelse och samband med mental hälsa:

• Reduce mood & anxiety disorders
• Support recovery from substance use
• Address metabolic issues from medications
• Improve quality of life in psychotic disorders
• Help people with intellectual disability

 

Efter den webbsända föreläsningen följde en parallellsession

där det fanns möjlighet att välja KOL – behandling, mortalitet och vårdprogram med Maria Minter och Anna-Carin Hagstig, ESPGHAN – hur internationella nätverk stärker yrkesutveckling och klinisk praxis med Elin Malmberg Hård af Segerstad eller Diet, mikrobiota och mental hälsa med Maximilian Tufvesson Alm, som gav möjlighet att gå vidare inom ämnet psykisk hälsa och ohälsa kopplat till matvanor.

Maximilian har studerat kommunikationen mellan tarmen och hjärnan, gut-brain axis, som inkluderar hormonsignaler, nerver, produktion av neuroaktiva molekyler, bakteriemetaboliter samt inflammationssignalering. Det finns starka samband mellan obesitas, mikrobiomet och mental hälsa, bland annat kopplat till endokrina förändringar (hormoner, inflammation, neurotoxiska metaboliter), stress samt svårigheter att upprätthålla hälsosamma matvanor. Bakterier och metaboliter från tarmen med effekt på hjärnans signaler benämns psykobiotika.

Nyheter inom NPF, obesitas och kritisk ischemi

I sessionen som följde presenterade Sara Ask och Helena Cloodt kunskapsläget om NPF och mat. Parallellt pågick föreläsningar om teambehandling av obesitas i primärvården av Sara Svensson samt om kritisk ischemi och nutrition av Jenny Svensdotter.

Sara Ask och Helena Cloodt utgick från den nyligen publicerade NPF-kokboken med fakta om hur autism och ADHD påverkar nutrition, matpreferenser och måltider, och tillhörande recept. Det handlar om att förstå, bemöta och anpassa individuellt – många barn vill känna igen och känna sig trygga med vad de äter.

Huvudbudskapet var att hålla fast vid det som funkar, inte försöka ”lura” in ingredienser utan introducera nyheter på ett försiktigt, ärligt och tålmodigt sätt. Smakbryggor, rätt temperatur, rätt bestick och tallrik kan vara viktiga nycklar till att få barnet att äta, och inte minst så har ofta miljön man äter i mycket stor betydelse.

Vision, strategisk plan och avslutande debatt

DRF:s sekreterare Vasiliki Karagianni höll i en framåtblickande workshop om förbundets vision och strategiska plan för 2026–2031 och hur vi tillsammans gör verklighet av den. Viktiga framgångsfaktorer är samverkan, forskning och evidens om dietistens roll, funktion och hälsoekonomiska fördelar – i ett brett perspektiv. Tillgång till dietister, digitalisering och opinionsbildning om effekt och nytta av dietistens arbete är några fokusområden. Matmiljöer, krisberedskap, lagstiftning, social hållbarhet och utbildning är också viktiga områden att belysa.

I programpunkten som avslutade kongressen diskuterade representanter från Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Socialdemokraterna respektive Miljöpartiet några av DRF:s hjärtefrågor; god och nära vård och hur hälsosamma matvanor kan främjas. Även övriga riksdagspartier hade fått inbjudan att medverka.

KD betonade tillgänglighet, stärkt primärvård och en åldersgräns för sociala medier. M lyfte skolans roll, mödra- och barnhälsovård samt vikten av ökad kunskap och att ”lita på att det är viktigt”. S framhöll hur livsval, socioekonomi och miljö påverkar hälsan och efterlyste åtgärder som underlättar hälsosamma val, exempelvis lagstiftning. C fokuserade på barn, jämlik vård och säker tillgång till mediciner, medan MP lyfte behovet av politiska styrmedel, begränsningar i sociala medier och ett mer jämlikt samhälle.

I frågan om undernäring hos äldre och kommunernas ansvar och kompetensnivå anser KD att det är ett bra förslag att det ska finnas nutritionsansvarig dietist (NAD) och att äldreomsorgen och dietisterna ska få större mandat i kostfrågor; utgå ifrån näringsbehovet och en helhetssyn.

M menade att man måste ha rätt att välja mat och tycker att frågan borde prioriteras högre eftersom det är så pass tydligt att förebyggande insatser är lönsamt. S menar att hela systemet måste förändras. C menade att det behövs ett ”matlyft” inom äldreomsorgen och att maten inte får användas för att reglera budgeten: Ge frågan mer uppmärksamhet och satsa mer på maten!

MP ansåg att politiken handlar för mycket om beredskap och kött, och att frågor om klimat och miljö prioriteras för lågt. De ville även lyfta psykisk hälsa och ofrivillig ensamhet som en betydande faktor i undernäringsfrågan.

Slutligen diskuterades jämlik vård och ojämlik tillgång till dietister. KD menar att statlig styrning gör vården mer jämlik. M vill se ökad tillgång till dietister, vid behov digitalt, för att främja jämlik vård över landet. S anser att staten behöver bekosta och styra mer i vården, men tror inte på förstatligande. C ansåg att det vore oklokt att utsätta hälso- och sjukvården för den omfattande omorganisation som skulle krävas. MP avrundade med att poängtera att kompetensförsörjningen är en viktig grundförutsättning och fick medhåll från övriga panelister.

Kjell Olsson lyfte i sina avrundande ord fram att kongressen med råge hade uppfyllt förväntningarna och såg de två dagarna som en perfekt avslutning på sin tid som ordförande i DRF.

Planeringsgrupp för kongressen

Nu ser vi fram emot nästa kongress, som planeras till 2028 – men arbetet med att lyfta och främja nutritionsfrågor, jämlik vård och dietistens roll är ständigt aktuellt.

Text och foton: Kajsa Asp Jonson, leg dietist och journalist

Fler bilder finns på DRF:s Facebook och LinkedIn

Under kongressen fick deltagarna möjlighet att berätta vad det bästa med att vara dietist är