Disputerade dietister – temavecka januari 2021

Vid levercirros påverkas nutritionen på många olika sätt. Patienten har ofta nedsatt aptit och den försämrade förmågan att lagra och omsätta energi i levern leder till att muskler och fettväv bryts ner. Dietisten Catarina Lindqvist har i sin avhandling studerat olika aspekter på nutritionsbedömning och undernäring i samband med leversjukdom.

– ”Doktorandresan” kan se olika ut för olika personer – min var som en lång vandring med gott sällskap, säger Catarina Lindqvist som disputerade i oktober 2020.

– På leveravdelningen och transplantationsavdelningen jobbar vi aktivt med ett helhetstänk kring nutrition, fysioterapi och delaktighet hos patienten. Det är roligt att forska och vara delaktig i utvecklingsprojekt, och samtidigt är det ett bra sätt att lyfta nutritionens betydelse för övriga medlemmar i vårdteamet, säger Catarina Lindqvist. Hon har i sin forskning studerat kroppssammansättning och olika aspekter på undernäring hos patienter med svår leversjukdom.

– Att bedöma nutritionsstatus och energibehov är svårt hos patienter med levercirros, konstaterar Catarina Lindqvist. Många samlar på sig vätska och det kan vara svårt att upptäcka undernäring. Vikten kan vara normal eller till och med hög trots att det råder brist på såväl energi och protein som vitaminer och mineraler. För att bedöma nutritionsstatus behöver man även mäta mängden muskelmassa. Aptiten och matvanorna påverkas av många faktorer och ju fler symtom desto större är risken för undernäring och försämrad livskvalitet.

Dietistkontakt och noggranna metoder ger säkrare vård

Patienter med leversjukdom har ofta symtom som påverkar ätandet och aptiten, och undernäring och muskelförlust är vanligt. En aktiv nutritionsbehandling skulle bidra till att de mår bättre under sin sjukdomstid och att de är bättre rustade när det är dags för en eventuell transplantation. Undernäring påverkar även läkningsförmågan, återhämtningen och komplikationsrisken och det är viktigt att patienterna har kontakt med dietist, både under sin sjukdom, i samband med transplantationsingreppet och i den långsiktiga eftervården. – Jag är otroligt tacksam för möjligheten att bli doktorand och att disputera är lite som att ”ta körkort” för att bli självständig forskare. Det har varit tufft ibland men en enormt stimulerande och rolig resa. Forskning är en fantastisk möjlighet att få lära sig mer och utvecklas som person, och samtidigt bidra till utveckling av dietistens olika arbetsområden. Hennes viktigaste tips är att lära känna teamet kring patienten, skapa utrymme för reflektion och ta tillvara möjligheter att delta i utvecklingsprojekt: – En vet aldrig vad nya samarbeten leder till, avslutar Catarina Lindkvist.

Fakta:

Catarina Lindqvist är legitimerad dietist och medicine doktor vid Medicinsk enhet Klinisk nutrition Vuxen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge. Hon disputerade den 9 oktober 2020.

Titel på avhandlingen: Assessment and prognostic importance of nutritional status and body composition in liver transplantation

Huvudhandledare: Docent Staffan Wahlin, Institutionen för Medicin Huddinge, Enheten för gastroenterologi och reumatologi, KI

Opponent: Professor Mathias Plauth, Municipal Hospital of Dessau, Germany, Dep. of Int. Medicine

För att läsa Catarinas avhandling, klicka här

Lena Hansson är legitimerad dietist och arbetar på Barn- och ungdomscenter på Norrlands universitetssjukhus. Hon är specialist inom pediatrik och har i sin forskning fördjupat sig inom nutrition för barn med olika hjärtproblem.

– Det roligaste med forskningen är att jag har fått använda mina erfarenheter, fått möjlighet att fördjupa och lära mig mer inom mitt specialistområde och bidragit med ny kunskap kring barn med hjärtåkommor och andra medfödda faktorer som innebär specifika näringsbehov, säger Lena Hansson. Nutritionen har stor betydelse för utveckling och tillväxt och är särskilt viktig i den här gruppen. Lena Hansson har jobbat i trettio år som dietist. Hon hade många års arbetslivserfarenhet innan hon läste vidare och tog magisterexamen 2002. I oktober 2013 blev hon forskarstudent.

– Forskningsstudierna gjorde det möjligt att få en förändring och göra något nytt på jobbet, samtidigt som jag hade tryggheten kvar. Under hela studietiden har jag fortsatt att jobba halvtid som klinisk dietist, jag har samma arbetsgivare och har kunnat behålla samma lön.

– Att bli doktorand på universitetet var det inte ett så stort steg, menar Lena Hansson. Barndietisterna och forskningsenheten inom pediatrik har under många år suttit i samma korridorer och det har pratats mycket om nutrition i fikarummet. Vi känner varandra väl och det är lätt att bli engagerad i barnläkarnas arbete. Många av dietistkollegorna har varit involverade i forskningsarbetet och fler är i startgroparna på samma karriärväg; de blir snart doktorander på medicinska fakulteten, med inriktning pediatrik.

Olika former av stöd för forskning

Lena Hansson disputerade i december 2020. Hon har fått god hjälp av tre handledare, erfarna personer som själva har doktorerat. Hon är glad över att ha fått möjligheten att resa och presentera sina data på olika konferenser. Artiklarna och avhandlingen är skrivna på engelska och hon tycker mycket om att skriva, men för den som känner sig osäker finns det möjlighet att ta hjälp med språkgranskning, förbättring och anpassning av texterna efter vilka tidskrifter man vill publicera i, berättar hon:

– Man behöver inte vara expert på alla delar i forskningsarbetet. I de fyra studier som avhandlingen bygger på har Lena Hansson studerat patientjournaler och matdagböcker, mätningar av kroppssammansättning och blodprover hos de patienter hon träffat i sitt kliniska arbete, i syfte att ta reda på samband mellan energi- och näringsintag, utveckling och tillväxt. Jämfört med friska kontroller har barn med medfödda hjärtfel och förtidigt födda barn speciella nutritionsbehov och ofta mindre muskelmassa. Det behövs mer forskning för att ta reda på hur man kan förbättra deras näringstillförsel under hela uppväxten för att främja tillväxten och förebygga senare hälsoproblem och sjukdomsrisk. Många har, både på grund av specifika behov och svårigheter att äta, ett otillräckligt energi- och näringsintag vilket bland annat påverkar tillväxt och utveckling. Värt att notera är att antalet medverkande i studierna är förhållandevis litet och man bör vara försiktig med att dra generella slutsatser, men även i andra studier har noterats att barn som haft nutritionssvårigheter som spädbarn har mindre muskelmassa när de blir äldre. Nu är hon tillbaka på sin ordinarie tjänst på heltid och har lite arbete kvar på sista artikeln.

– Att få använda sina erfarenheter och möjlighet att fördjupa sin kunskap är det roligaste med forskningen, tycker Lena Hansson. Det är en stor förmån att få tid att läsa artiklar inom sitt område och få en bredd och ett djup inom sitt specialistområde.

Fakta:

Lena Hansson, legitimerad dietist, Institutionen för klinisk vetenskap vid Umeå universitet, disputerade den 4 december 2020 med avhandlingen: När barnets hjärta är sjukt: Påverkan på näring, tillväxt och kroppssammansättning från spädbarnstid till tonår.

Engelsk titel: When the paediatric heart is affected: impact on nutrition, growth and body composition from infancy to adolescence

Fakultetsopponent: Tanis Fenton, epidemiolog och forskare inom tillväxt hos förtidigt födda barn, University of Calgary, Kanada

Huvudhandledare: Annika Rydberg, Umeå universitet, Thorbjörn Lind, Inger Öhlund, dietist  

Här kan du ta del av Lenas avhandling

Maria Somaraki är dietist och forskare. Hon kom till Sverige från Grekland 2013 och disputerade i december 2020 vid Uppsala universitet, inom området beteendevetenskap och barnfetma. Nu reser hon till Frankrike för vidare forskningsstudier, så kallad post doc.

– Det är roligt att få möjligheten att bo i olika delar av världen, men det bästa med att forska är att man bidrar till ny kunskap, säger hon.

Maria Somaraki är uppvuxen på Kreta och studerade till dietist i Aten. Som 23-åring flyttade hon till Stockholm för att plugga folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet, och sedan vidare till Uppsala och Institutionen för kostvetenskap för fördjupa sig inom beteendevetenskap kopplat till barnfetma. I sitt avhandlingsarbete har hon studerat hur beteende kring mat och ätande skiljer sig beroende på var föräldrarna kommer ifrån och hur det ändras efter behandling för barnfetma. Hon har bland annat sett skillnader i interaktion mellan barn och vuxna, gränssättning, matning, barnens beteende och vad och hur de äter, och hur vissa individer dras mer till mat när det finns i deras närmiljö. Studierna pekar på att utlandsfödda mammor hade en mer uttalad oro kring barnens vikt och ett mer kontrollerande beteende kring mat, vilket var kopplat till ett mer känslostyrt ätbeteende hos barnen. Det visade sig också att fetmabehandlingen främst påverkade pappans beteende. En viktig slutsats är att man behöver ta hänsyn till föräldrarnas ursprung och kultur samt att det är viktigt att involvera båda föräldrarna för att nå framgång vid behandling av barnfetma.

Välkomnande forskarvärld

Maria Somaraki upplever forskarvärlden som öppen och generös och man delar gärna med sig av sin kunskap och sina kontakter. När man bestämmer sig för att forska tycker hon att man bör vara noggrann och investera lite tid i valet av institution och vilka man vill samarbeta med. – Forskningsstudier med målet att disputera är ett långsiktigt åtagande och det är viktigt att man har bra handledare, ett intressant ämne och en bra arbetsplats för de närmaste 4-5 åren. Jobbet som forskare innebär stora möjligheter att resa och bo i olika delar av världen. Under vårterminen 2020 var Maria i Australien för att samla in data och applicera en ny metod. Närmast väntar två års post doc-tjänst i Frankrike, vid Centre for Taste and Feeding Behaviour, National Institute of Agricultural Research (INRAE) i Dijon. Efter det vill hon gärna komma tillbaka till Sverige. Maria Somaraki menar att hennes forskningsarbete har hjälpt henne att förstå och lära sig mer om kulturen och samhället i de olika delar av världen hon bott och studerat, vilket också gjort att hon snabbare kommit in i gemenskapen och lärt känna nya människor. – Mat och måltider har olika betydelse och innebörd i olika kulturer men är en viktig del för att lära känna samhällskulturen. Relationen till mat skiljer stort mellan olika länder, konstaterar hon.

Fakta:

Maria Somaraki, legitimerad dietist, Institutionen för kostvetenskap vid Uppsala universitet, disputerade den 11 december 2020 med avhandlingen: “Parentchild feeding dynamics and childhood obesity: The importance of foreign background and effects of early obesity treatment”

Huvudhandledare: Paulina Nowicka, professor, Inst för kostvetenskap, Uppsala universitet

Bihandledare: Pernilla Sandvik, bitr. universitetslektor, Inst för kostvetenskap, Uppsala universitet

Bihandledare: Anna Ek, forskare, Enheten för pediatrik, Karolinska Institutet

Opponent: Silje Steinsbekk, Professor, Department of Psychology, Norwegian University of Science and Technology, Oslo.

Här kan du ta del av Marias avhandling

Pia Henfridsson är legitimerad dietist och har tack vare sin forskartjänst kunnat bo med sin familj i såväl England som i USA under sin tid som forskare.

– Det är en otrolig frihet och möjligheterna är enorma. Men det bästa med att forska är att det är så oerhört intressant. Att komma in i forskningsvärlden, träffa och nätverka med andra människor från hela världen som är intresserade av samma frågor som man själv är – det är otroligt stimulerande, menar hon.

Pia Henfridsson är just nu tjänstledig från sin tjänst på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hon disputerade i november 2020 och har fått erbjudande att göra en Post doc på Cleveland Clinic i Weston Florida. Hon började jobba som dietist för snart tjugo år sedan. När hon i sin tjänst på Sahlgrenska sjukhuset fick möjlighet att gå en forskningsförberedande utbildning 2009-2011 vid Nordiska Nutritionsakademin tyckte hon det verkade spännande och när den var klar tog hon över ett påbörjat projekt inom området obesitaskirurgi.

– Det fanns en stor mängd data och dokument som bara väntade på att någon skulle sammanställa, analysera och göra forskning av det, berättar hon. Samtidigt behövdes jag för att göra alla femårsuppföljningar (kliniskt arbete) av de opererade och kontrollerna.

Kirurgi positivt för unga med fetma

I projektet som ingår i AMOS-studien (Adolescent Morbid Obesity Surgery) har Pia Henfridsson följt ungdomar som har blivit opererade för svår fetma och bland annat studerat deras matvanor och långtidsresultat. Hon har även designat en egen studie där unika metoder användes för att studera dessa individers ämnesomsättning. Vid uppföljningen fem år efter operation har 85 ungdomar som opererats jämförts med en kontrollgrupp där lika många har fått medicinsk behandling. Resultaten visar att gastric bypass är en effektiv och säker behandling vid svår fetma hos ungdomar. – Effekterna motsvarar de man får vid fetmakirurgi hos vuxna. De flesta får ett bra resultat på viktminskningen vilket innebär minskad risk för följdsjukdomar som typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Även nutritionellt ser det bra ut, förutsatt att man tar sina tillskott av vitaminer och mineraler enligt ordination, vilket ungefär hälften av de som opererats gör. De som inte tar tillskott har framför allt låga nivåer av D-vitamin och järn – ämnen som vi behöver för att hålla oss pigga och friska genom livet. Fem år efter operation hade ungdomarna lika mycket muskelmassa som kontrollerna och förbrukade lika mycket energi både totalt och i vila, trots nästan 30 kg skillnad i kroppsvikt.

Avhandling viktig pusselbit för en växande patientkategori

Uppföljningen av ungdomar med svår fetma som genomgår obesitaskirurgi behöver förbättras och anpassas till den yngre målgruppen, bland annat eftersom ungdomsåren är en period av snabb tillväxt och utveckling, och höga krav på näringsintaget. Behandlingsråden har hittills baserats på erfarenheter från vuxna och Pia Henfridssons avhandling är ett viktigt led i att ta fram evidensbaserade råd, riktlinjer och uppföljning även till yngre personer som genomgått en fetmaoperation. Målet är att nå bästa möjliga resultat av kirurgin, med långsiktigt bibehållen viktnedgång, bibehållen muskelmassa, och utan vitamin- och mineralbrister.

Forskning och disputation utan gränser

Pia Henfridsson och hennes familj flyttade från Göteborg till England 2014. Nu bor de sedan 1,5 år i Miami, USA. Mycket av hennes forskningsarbete har bestått i att analysera kosthistoriska intervjuer, ett jobb som går utmärkt att göra på distans och ta med sig var man än bor. Även disputationen genomfördes på distans. Coronapandemin gjorde att hon inte kunde disputera i maj 2020 som det var planerat. Disputationen sköts på framtiden och inte heller när det datum som satts under hösten närmade sig kunde man resa obehindrat mellan USA och Europa. Man beslöt därför att genomföra den via länk. – Disputationen genomfördes från ett rum på University of Miami. Handledare och representanter för betygsnämnden fanns på Göteborgs universitet och opponenten i Stockholm. Detta var en av de första disputationerna som någonsin utförts där disputanten inte var fysiskt på plats i salen – men troligtvis inte den sista, konstaterar Pia Henfridsson.

Fakta:

Pia Henfridsson, Dietist, Enheten för Klinisk Nutrition, Sektionen för gastroenterologi och hepatologi, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Göteborgs universitet, disputerade den 26 november 2020 med avhandlingen: Kostintag, näringsstatus och energimetabolism hos ungdomar med svår fetma – Effekter av gastrisk bypassoperation

Engelsk titel: Dietary intake, nutritional status and energy metabolism in adolescents with severe obesity – Effects of gastric bypass surgery

Handledare: Lars Ellegård, Överläkare, docent, Enheten för Klinisk Nutrition

Opponent: Finn Rasmussen, Professor, Inst för folkhälsovetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm

Betygsnämnd: Lauren Lissner, Walid El Ansari, Hanna Augustin  

Läs mer om Pias avhandling på denna länk

Stina Bodén är dietist på Östersunds sjukhus. I december 2020 disputerade hon med avhandlingen Inflammation och risk för kroniska sjukdomar med fokus på kolorektal cancer och kostmönsters inverkan.

– Det är verkligen utvecklande och roligt att ägna sig åt forskning. Både de stora frågorna och de små detaljerna är viktiga och intressanta. Att kombinera kliniskt patientarbete med forskning har varit krävande men också väldigt givande, säger Stina Bodén.

Hennes forskning fokuserar på sambanden mellan matvanor och framtida sjukdomsrisk. Syftet med avhandlingen var att undersöka vilken betydelse matvanor har för låggradig inflammation och utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom och cancer. Det finns en rad erkända samband och mycket tyder på att det är positivt att äta mycket grönsaker, frukt, fisk och fibrer och begränsa mängden rött kött, mättat fett och socker. Ett för högt energiintag kan orsaka övervikt och fetma som i sin tur ökar risken för en rad olika sjukdomar, såsom hjärtinfarkt och flera typer av cancer, inklusive tjocktarmscancer.

Kost och inflammation – två komplexa områden

Kostundersökningarna som ligger till grund för Stina Bodéns forskning kommer från två stora befolkningsstudier, Västerbottensprojektet och MONICA-studien. Olika kostmönster har studerats och resultaten bekräftar att det finns samband mellan matvanorna och risken att drabbas av hjärtinfarkt och vissa typer av cancer. Hon har samtidigt studerat inflammationsmarkörer i blodet och kostens inflammatoriska effekt specifikt.

– Kostens påverkan på inflammation, hälsa och sjukdom har fått ett stort utrymme i media på senare år men en av slutsatserna från de epidemiologiska studier jag gjort är att inflammation inte har en avgörande roll, säger Stina Bodén.

– Kronisk låggradig inflammation kan vara en bidragande orsak till sambandet mellan ett ohälsosamt kostmönster och risken för vissa sjukdomar, men vad gäller samband för specifika ämnen som det ofta skrivs om, såsom gurkmeja, ingefära, vitlök och flavonoider finns det inte nog med evidens från studier på människor. Inflammation kan vara ett tecken på olika typer av processer i kroppen och det är svårt att säga vad just kostens eventuella effekt är, eftersom det är så svårt att skilja från andra, så som inflammation som beror på övervikt och fetma.

– Hälsosamma kostvanor där man fokuserar mer på matens sammansättning i grova drag, med grönsaker, fisk och fettkvalitet, är viktigt för att må så bra som möjligt – oavsett om det finns en direkt påverkan på inflammationsprocesserna eller inte. Det finns många faktorer och komplexa samband som spelar en tydligare roll för hälsan. Vi kan fortsätta luta oss mot de kostrekommendationer som finns i syfte att förebygga ohälsa och kroniska sjukdomar. De har en gedigen vetenskaplig grund, konstaterar Stina Bodén.

Målet är nått, nu vill hon vidare

Inflammation är en viktig del av kroppens immunsystem och ett komplext medicinskt område som hon under sina år som forskare fått möjlighet att fördjupa sig i. – Forskningen innebär en stor investering i tid och jag har lärt mig väldigt mycket av att ingå i en forskargrupp med många olika professioner. Det är en härlig känsla att ha nått målet och landat – nu vill jag använda detta som en språngbräda, vidareutveckla och fortsätta lära mig nya saker. Det behövs mer kostforskning, både för djupare kunskap om mat för att hålla sig frisk och förebygga sjukdom, men också kring nutrition för personer som är eller har varit sjuka, till exempel i samband med cancer.

– Att forska är väldigt roligt och utvecklande. Får man chansen och är nyfiken, då tycker jag att man ska testa, avslutar Stina Bodén.

Forskning på distans skapar möjligheter

Stina Bodén fick som nyutexaminerad dietist 2005 sitt första jobb i Linköping, ett vikariat som forskningskoordinator i en stor internationell studie. Där väcktes hennes intresse för forskning. Hon trivdes i den akademiska miljön och hade stort utbyte av de många intressanta människor hon mötte. Några år senare var hon på jakt efter ett ämne för sin magisteruppsats och fick förslaget att validera ett kostinflammationsindex. Under arbetet kom frågan om hon ville fördjupa sig ytterligare i ämnet och utveckla det till ett doktorandprojekt. Tack vare möjligheten att forska på distans har hon kunnat kombinera familjeliv med tre små barn, jobbet som dietist på Östersunds sjukhus och en doktorandtjänst vid Umeå universitet.

– Jag har lärt mig så mycket under den här resan. Det har varit några år av hårt arbete och det sista året har varit roligast. Det kan ta tid innan allt faller på plats och man ser sambanden i sina resultat.

Fakta:

Stina Bodén, legitimerad dietist, Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet, disputerade den 11 december 2020 med avhandlingen: Inflammation och risk för kroniska sjukdomar med fokus på kolorektalcancer och inverkan av kostmönster.

Engelsk titel: Inflammation and risk of chronic diseases with a focus on colorectal cancer and the impact of dietary patterns

Fakultetsopponent: Katarina Bälter, Mälardalen universitet

Huvudhandledare: Bethany Van Guelpen, Umeå universitet  

Här kan du läsa Stinas avhandling