#DRF40år

DIETISTPODDEN – SANT OCH RELEVANT PÅ NÄTET

Eleonor Olsson arbetar till vardags som barndietist på barn- och ungdomsmedicinsk mottagning, men är mer känd för att hon tillsammans med kollegorna Lova Molin och Maria Palmqvist driver Dietistpodden – en podcast med inriktning på kost, näring och hälsa. Med dietistkompetensen som grund och deras samlade erfarenheter från primär-, öppen- och slutenvård, och inom både offentlig och privat sektor, tar de upp en stor bredd av ämnesområden och gästas ibland av andra specialister.

– På ett enkelt och lättförståeligt sätt förmedlar vi kunskap om kost, näring och hälsa ur ett vetenskapligt perspektiv till våra lyssnare. Vi diskuterar vanligt förekommande frågor och nya rön, svarar på frågor, allt mellan himmel och jord, i den utsträckning vi kan och kan annars hänvisa vidare. Vårt mål är bidra med välgrundad kunskap och sunt förnuft i kostdebatten, att fler ska få en uppfattning om hur man kan få stöd av en dietist och få ökad förståelse för varför dietister behövs inom olika verksamheter och kanske till och med väcka intresset för att själv utbilda sig till dietist.

– Kost och matvanor är ett hett ämne. Många söker idag information online, och Dietistpodden som podcast och på sociala medier är en källa som förmedlar fakta på vetenskaplig grund. Forskningen går ständigt framåt och det kommer hela tiden nya intressanta resultat och rön att prata om. Och många ämnen tål att upprepas och diskuteras igen, från olika vinklar och perspektiv, menar Eleonor Olsson.

– Vi tror att våra lyssnare är individer som har ett intresse för kost, näring och hälsa. De kommer ofta med önskemål och förslag på nya ämnen att diskutera, och har möjlighet att ställa frågor relaterat till kost, näring och hälsa. Vår förhoppning är att kunna hjälpa till och guida till en hälsosam livsstil med förbättrade levnadsvanor, medvetna val och ökad kunskap i alla grupper i samhället.

Läs som pdf

DIETIST MED FOKUS PÅ BARN MED SPECIELLA BEHOV

Elin Lustig är legitimerad dietist och jobbar på Barn- och ungdomsmedicin i Ulricehamn. I sitt arbete hjälper hon barn och ungdomar med specifika sjukdomar att få i sig tillräckligt med näring och energi för att växa och utvecklas.

Målet är att få en normal tillväxt och att familjen ska kunna leva ett så vanligt obehindrat liv som möjligt, oavsett vilken diagnos och typ av kostbehandling barnet har.

– Kompetens och kunskap om kostbehandlingen för den aktuella sjukdomen är en viktig del. I min roll som dietist behöver jag dessutom sätta mig in i var barnet/ungdomen och familjen är mentalt just nu. Det handlar om att se hela sammanhanget – kanske det finns syskon med andra diagnoser som kräver en annan typ av kost, kanske det finns ekonomiska, sociala eller andra skäl som gör att det är svårt att följa behandlingen.

Det handlar om att stödja barnet och familjen och alla de personer och nätverk som finns runt omkring, exempelvis på förskola/skola, fritidsverksamhet och idrottsklubbar. Ofta bjuds även till exempel mor- och farföräldrar in till besöken. Ibland krävs det utbildning och information i olika grupper i barnets nätverk för att öka såväl teoretiska som praktiska kunskaper om de särskilda förutsättningarna kring kosten.

– Jag tror att de närmaste åren kommer att innebära en utveckling där allt mer av vård, uppföljning, kommunikation och information finns online, det blir en naturlig följd av att barn- och ungdomar har allt mer av sitt liv på nätet. En positiv konsekvens är att det skulle kunna öka följsamheten till aktuella kost- och livsstilsråd. Det skulle också kunna bidra till minskade hälsoklyftor i samhället, eftersom det blir lättare att nå ut till fler grupper.

Läs som pdf

IDROTTSDIETISTEN LYFTER NUTRITION OCH PRESTATION

Emma Bergman är leg. dietist och egen företagare med idrottsnutrition som specialområde.

– Jag föreläser om kostens betydelse för hälsa och prestation och ger praktiska råd och individuell kostrådgivning för att optimera kosten i förhållande till träning, främst för idrottande ungdomar och deras föräldrar. Jag träffar ofta både aktiva, ledare och tränare, barn och vuxna och behöver förklara och visa hur kosten anpassas efter mål, aktivitetsnivå, träningsmängd och så vidare. Många saknar den kunskap som behövs och det är viktigt att hitta praktiska lösningar som gör det enkelt för hela familjen trots att det kan finnas olika behov.

Genom praktiska tips och råd översätter Emma Bergman näringsrekommendationer och kostråd till idrottarens personliga behov. Målet är att hitta en fungerande vardag och rutiner för en hälsosam kost med rätt energi och näring för att ge förutsättningar för träning, optimera prestationen och främja hälsan på kort och lång sikt. Samtidigt handlar det om att aktivitetsanpassa kosten och att skapa en sund inställning till mat och träning – för att förebygga energibrist, ätstörningar, osunda ätbeteenden, övervikt eller undernäring.

– För att stödja idrottaren och personerna runt omkring är det viktigt att höja kunskapsnivån så att man ser helheten och kan anpassa de allmänna kostråden efter de ökade behoven av näring och energi, och även att stödja dem i ett sunt förnuft när de möts av budskap och kostråd som figurerar i media.

– Idrottsnutrition är ett spännande område där det kommer allt mer forskning. Jag tror att ämnet idrottsnutrition kommer att få allt mer uppmärksamhet och betydelse och i framtiden vara en mer självklar del av idrottsrörelsen. Dietister blir allt viktigare inom idrotten, inte minst vad gäller individuell rådgivning för idrottare och motionärer, samt för att utbilda och höja kunskapsnivån hos tränare och ledare, menar Emma Bergman.

Läs som pdf

DIETISTEN SKAPAR TRYGGHET FÖR FAMILJER MED DIABETES

Jenny Stålhammar är legitimerad dietist och arbetar på Akademiska barnsjukhuset. Där träffar hon barn och ungdomar med diabetes typ 1, olika njursjukdomar, cystisk fibros, neurologiska sjukdomar samt barn som är födda för tidigt. Jenny Stålhammar är dessutom aktiv som utbildare inom Friskis och Svettis.

– Dietisten har en oerhört viktig roll för att barn och ungdomar med diabetes ska kunna leva ett så vanligt liv som möjligt och växa och utvecklas som alla andra. Vi kan bidra med kunskap och stödja och uppmuntra varje individ att lösa de situationer som uppstår i vardagen. Många är aktiva inom idrott och dietisten kan genom att utbilda och vägleda skapa den trygghet som behövs för barnet och familjen, kompisarna, laget och tränarna. Det är viktigt att planera och vara förberedd, till exempel genom att mäta sitt blodsocker före aktiviteten, och fylla på med kolhydrater beroende på intensitet och duration. Att patienterna känner sig trygga och vågar leva fullt ut är en stor vinst för såväl individen och familjen som för samhället, säger Jenny Stålhammar.

– Att ha goda teoretiska kunskaper och vara uppdaterad inom sitt område är viktigt för att hjälpa varje patient i deras livssituation. Men jag behöver också bygga en djup relation med familjerna, och genom att lyssna, inspirera, entusiasmera och vara öppen och fördomsfri kan dietisten och vårdteamet bidra till en högre livskvalitet utifrån deras önskemål och behov.

– Det unika med att arbeta på ett barnsjukhus är att det inte bara är patienten, utan alla personer runtomkring som behöver stöd och kunskap. Det kan vara en mindre eller större familj, far- och eller morföräldrar, förskola och skola, fritids, tränare och så vidare. Vi behöver finnas till för alla personer i barnets nätverk så att de har den praktiska och teoretiska kunskap de behöver i vardagen med en sjukdom som kräver en specifik kostbehandling.

Framtidens diabetesvård tror Jenny Stålhammar kommer att bli mer interaktiv med digitala lösningar, tekniska hjälpmedel och utbildningsmaterial som engagerar patienten.

– Då kan vi i mötet fokusera ännu mer på patientens frågor och funderingar. Vi kan tillsammans titta på och resonera kring blodsockerkurvor, orsak och verkan. Kanske vi delvis sköter patientkontakten via tekniska lösningar men det fysiska mötet alltid kommer finnas kvar – mötet med en annan människa eller familj ger så mycket!

Läs som pdf

PERSONCENTRERAD VÅRD ÄR VARDAGSMAT FÖR DIETISTEN

Johan Keres är primärvårdsdietist med fördjupat intresse kring IBS (Irritable Bowel Syndrome) och barnövervikt.
I sitt arbete träffar han många patienter och håller även utbildningar för sköterskor och läkare, så att fler får upp ögonen för vilka rekommendationer och kostråd som egentligen gäller.

– Jag upplever att många människor på flera sätt mår bättre om de får träffa en dietist, säger Johan Keres. Det är vanligt att man hämtar sina kostkunskaper från dags- och kvällstidningar och får ett negativt och komplicerat förhållningssätt till mat. När vi slår hål på myterna och kunskaperna kring mat, näring och hälsa ökar gör vi vardagen enklare för många människor och familjer, samtidigt som vi får positiva effekter på hälsan och minskar sjukdomsbördan.

– För att nå ett bra resultat är det viktigt att vara flexibel och utgå från varje individs behov av stöd. Att involvera hela familjen och ta hänsyn till olika individers förutsättningar är också en nyckel till framgång. Inom samma hushåll kan det finnas någon som är undernärd och behöver extra energi, och någon med övervikt – alltså en som behöver gå upp i vikt och en som vill gå ner. Då får man anpassa kosten och råden efter de olika individernas situation och behov.

Johan Keres tror att efterfrågan på dietistens specialkunskaper och kompetens kommer att öka. Mat och nutrition är en självklar del i behandlingen och dietister kopplas in vid allt fler diagnoser.

– Vi går mot en mer allt mer personcentrerad vård. Teamarbetet, där olika yrkesgrupper samverkar med patienten i centrum, är centralt. När behandlingen anpassas efter patientens önskemål får vi en bättre följsamhet till behandlingen.

Läs som pdf

DIETIST GER ÄLDRE MÅL I MUN

Josephine Garpsäter är legitimerad dietist och jobbar inom kommunal äldreomsorg, med nutrition för sköra äldre personer. Hennes arbete handlar främst om utveckling av verksamheten, och inte minst om att öka medvetenheten kring maten och nutritionens betydelse, i alla led och på olika nivåer – från individen och personer runt omkring, till undersköterskan och till den politiska styrningen.

– På strukturell nivå ser jag till att vi har rutiner för ett bra nutritionsomhändertagande, och att mat och nutrition finns med i upphandlingar och uppföljning av verksamheter. Jag utbildar omsorgspersonalen och lägger mycket resurser på handledning för att de ska kunna anpassa maten till varje individs behov. Mycket handlar om att uppmuntra och stötta, hitta livsmedel som de äldre kan tänka sig att äta, och förklara att deras behov av energi, protein och näring ser annorlunda ut nu jämfört med när de var yngre.

– Vid individuell kostrådgivning brukar vanligtvis anhöriga eller kontaktperson vara med, till exempel vid kognitiv svikt. Det är en stor fördel att kunna ha med de anhöriga i samtalet. Alla har dock inte någon familj eller någon nära vän. Många är väldigt ensamma och kontaktpersonen på avdelningen är deras närmaste. Många äldre mår dåligt psykiskt och det är inte ovanligt att detta kommer fram i samtalet om matvanorna. Då för jag de uppgifterna vidare.

Josephine Garpsäter tror att dietisten under de närmaste åren kommer att få en allt mer självklar roll inom omsorgen och hälso- och sjukvården, och i samhället i stort. Det finns mycket att vinna på att göra tidiga insatser för att till exempel minska risken för undernäring hos äldre personer.

– Förhoppningsvis kommer det inte dröja allt för länge innan medvetenheten kring förebyggande insatser ökar, och vården blir mer jämlik. Oavsett om man är ung eller gammal, och vilken kommun man bor i, har man rätt till ett gott nutritionsomhändertagande och trevliga måltider med fokus på kvalitet både vad gäller smak, näring, bemötande och måltidsmiljö, poängterar Josephine Garpsäter.

Läs som pdf

DIETIST LEDER FÖR FRAMGÅNG PÅ KAROLINSKA

Latifa Lindberg är funktionsenhetschef inom Klinisk nutrition som tillhör Funktion Hälsoprofessioner vid Karolinska Universitetssjukhuset. Målbilden är att genom ledarskap och inspiration lotsa genom förändring och utveckla människor, individuellt och i grupp – på ett hållbart sätt. I rollen som chef hoppas hon bidra till att bygga en kultur och social arbetsmiljö där kollegorna kan vara sitt bästa jag, och på det sättet skapa förutsättningar för att kunna sätta patienten först.

– Det personliga ledarskapet i att vara närvarande, inlyssnande och kompetent är grundläggande, oavsett om du leder dig själv, en patient eller en grupp av kollegor. Det handlar om att se, lyssna och lyfta varandra. Min intention är att med ett inkluderande och coachande ledarskap skapa en god arbetsmiljö bland annat genom att vara handlingskraftig och bygga en feedbackkultur där man kan adressera gemensamma utmaningar på arbetsplatsen.

Latifa Lindberg vill också vara med och fortsätta arbetet med att skapa skillnad vad gäller dietistens position i den personcentrerade vården, och även som profession. En särskilt värdefull aspekt av att arbeta på ett universitetssjukhus är det tydliga uppdraget att klinik, forskning och utbildning är lika starka pelare i verksamheten. Det finns stora utvecklingsmöjligheter för dietisterna och för att föra professionskompetensen framåt och bidra i samhällsstrategiska frågor.

– Dietisten har en unik kompetens och skapar förutsättningarna för den medicinska behandlingen, oavsett diagnos. Dietisterna har ett stort värde genom att hjälpa patienter med hälsoutmaningar vad gäller nutritionen. Jag vill att dietister ännu mer ska bli synliga, hörda och värderade med allt vad det innebär, och skapa synergier genom att samarbeta med andra hälsoprofessioner för patientens skull, men även för att utveckla dietistens profession, säger Latifa Lindberg.

Läs som pdf

MER JÄMLIK VÅRD MED NY TEKNIK – DIETISTEN MER TILLGÄNGLIG

Petra Rydén är lektor på institutionen för kostvetenskap vid Umeå Universitet. Hon handleder forskare och undervisar blivande dietister, kostvetare och hem- och konsumentkunskapslärare. Forskningsområdena fokuserar på kostbehandling och dietistkontakt på distans via ny teknik, och faktorer som påverkar möjligheter att äta hälsosamt genom livet.

Forskningen kring digitala verktyg i vården verkar för ökad jämlikhet i hälsa i befolkningen. Den nya tekniken kan tillgängliggöra professionell kostrådgivning och kostbehandling oavsett var du bor, vilket språk du talar, vilka möjligheter du har att förflytta dig med mera.

– Digitala verktyg har en enorm potential, inte minst för dietister. Vi har bara sett början av en snabb kommande utveckling där dietisten använder betydligt mer digitala resurser i sitt arbete. Det är dock viktigt att granska resultaten och ta reda på mer om möjligheter och begränsningar, säger Petra Rydén.

– En viktig del av utbildningen är att utveckla förmågan till kritiskt tänkande, bland annat för att sakligt och korrekt kunna hantera och bemöta ogrundade påståenden kring kost och hälsa. För att bidra till bättre hälsa hos patienter och hos allmänheten behövs fortsatt kunskapsutveckling på vetenskaplig grund och att vi utifrån aktuell vetenskap aktivt deltar i samhällsdebatten.

– En annat viktigt område är att skapa förståelse för hur matvanorna påverkas av sociala sammanhang. Vi äter den absoluta majoriteten av våra måltider i sällskap av andra – familj, kollegor eller vänner – och vår självbild byggs också till viss del av vad och hur vi äter. En kostförändring kan innebära stora utmaningar och som dietist behöver man använda en bred kunskapsbas för att ge stöd för förändringar, inte bara för den enskilde utan också ur ett socialt perspektiv.

Petra Rydéns framtidsspaning är dietisten får en allt tydligare professionell roll utifrån sina gedigna och vetenskapligt underbyggda kunskaper inom kost och hälsa. Forskningen kring samband mellan livsstil och folkhälsa kommer att öka i takt med att våra beslutsfattare får upp ögonen för vikten av hälsosamma matvanor, bland annat för samhällsekonomi, utveckling, hälsa och miljö.

Läs som pdf

DIETIST HJÄLPER BARN-FAMILJER TILL SUNDA VANOR

Tina Dahlberg är legitimerad dietist och har gravida kvinnor som främsta målgrupp. Genom mammorna når man hela familjen och kan göra stora insatser för att skapa goda matvanor i en viktig period i livet.

I samarbete med kollegan Julia Backlund som arbetar inom barnhälsovården i Borås har Tina Dahlberg tagit fram Familjecentralens matkasse, med veckomenyer, inköpslistor och receptbroschyrer kryddade med matnyttig fakta. Syftet är att inspirera barnfamiljer till bra, näringsrika, goda måltider och variation, och att sprida kunskap om mat, näring och hälsa. Läs gärna mer här: www.narhalsan.se/matkasse.

Övervikt och fetma ökar i samhället och forskning visar att det är svårt att bli av med övervikt som uppstår under graviditeten. Dessutom medför stor viktökning under graviditeten ökad risk för hälso-problem, såsom graviditetsdiabetes och högt blodtryck, och komplikationer vid förlossningen. Genom att hjälpa kvinnor med övervikt att begränsa viktökningen under graviditeten till max 6 kg förebyggs problemen, dessutom minskar risken för att fostret växer mer än normalt, liksom risken för för tidig födsel. Även för barnet minskar risken för övervikt senare i livet om mammans viktökning begränsas.

Ofta är den gravida medveten om sina problem med övervikt och många upplever en lättnad när de får hjälp, både för sin egen och barnets skull. Avsikten är inte viktnedgång, utan att begränsa hur mycket den gravida går upp i vikt. Ofta handlar det om små förändringar som får stor påverkan på hälsa och vikt. Det är viktigt att kunna prata om riskerna med för stor viktuppgång under graviditeten på ett bra sätt och samtidigt erbjuda stöd för en rimlig och genomförbar förändring. Samarbetet med barnmorskan är centralt.

– Ju mer vi vet om fostrets näringsbehov desto bättre graviditetsförberedande råd kan vi ge, säger Tina Dahlberg. En vision är att i större utsträckning kunna ge råd inför graviditet, till exempel i samband med preventivmedelsrådgivning. Redan idag har dietister en mer framträdande roll för att säkra kvinnans och barnets näringsintag under graviditet. Snart har vi också möjlighet att komplettera mottagningsbesök med digitala möten och stöd genom sekretesskyddad meddelandeapplikation.

DIETISTEN UTVECKLAR OFFENTLIGA MÅLTIDER

Ulrika Brunn är legitimerad dietist och arbetar på Livsmedelsverket, med måltider inom vård, skola och omsorg.

– Den offentliga måltidsbranschen har en spännande komplexitet då man både har näringsaspekten att utgå ifrån och samtidigt ett socialt samhällsansvar, ett miljöansvar och ett kulturellt värde och alltihop ska giftas samman med att maten ska smaka gott och hamna i matgästens mage – allt inom givna ekonomiska ramar. Det handlar om att prioritera rätt frågor och satsningar, och är otroligt roligt att jobba med, säger Ulrika Brunn.

– Målbilden är att alla barn, unga, sjuka och äldre, oavsett bostadsort eller socioekonomisk tillhörighet ska få god mat som lagas och serveras med kompetens och kärlek. Jag hoppas att det vi gör idag har stor betydelse för många människors framtid och att vi kan bidra till att barn och unga får ett intresse för mat och kunskap om goda och varierade matvanor. Därmed kan vi även förebygga en del ohälsa.

– Vi kommer att se en allt större efterfrågan på nutritions- och måltidskunskap. Dietister har en viktig roll i att stödja måltidsverksamheter ute i landet. Kunskap och kompetens i näringslära och förståelse för matallergier eller födoämnesöverkänslighet är viktigt inom denna sektor där det finns mycket tyckande om vad som är ”goda matvanor” och efterfrågan på olika typer av specialkost ökar. Och samtidigt måste vi komma ihåg att hur näringsrik maten än är så äter vi inte näringsämnen, vi äter mat!

Det finns många åsikter och attityder kring offentliga måltider, och ofta en förutfattad mening om hur den är. Föräldrar är viktiga förebilder och deras attityder påverkar ofta barnens inställning till exempel till skolmaten. Alla vårdnadshavare borde bjudas in till att äta i skolrestaurangen och få veta mer om matens ursprung, råvarornas kvalitet, kompetensen i köken och matens roll för lärandet. De offentliga måltiderna har en enorm potential och bör vara en del i både förskolans och grundskolans läroplaner och pedagogernas grundutbildningar. Måltiden är ett verktyg för att kunna uppnå andra kunskapsmål – till exempel inom livsstil, hälsa och miljö.

Läs som pdf