DRF:s historia
Dietisternas Riksförbund och dietistyrket har en omvälvande historia. De första dietisttjänsterna i Sverige inrättades i början på 1960-talet och fram till slutet av 90-talet var dietistutbildningen en förgrening av utbildningen till kostchef. Yrket och arbetsfältet har utvecklats kontinuerligt och både breddats och blivit allt mer detaljerat och komplext.
Från köksutbildning till akademisk status
– Dietistutbildningen har, från att ha varit en gren av kostekonomutbildningen, utvecklats till en utbildning som förbereder för ett självständigt hälso- och sjukvårdsyrke, med möjlighet att ta magister- eller mastersexamen, forska och disputera inom olika områden kopplat till nutritionsbehandling.
Det säger Elisabet Rothenberg som var en av de första som genomgick den svenska dietistutbildningen. Hon var DRF:s ordförande under 2000-2015.
Ursprungligen var det ekonomiföreståndare och hushållslärare som vidareutbildade sig till dietist. En regelrätt högskoleutbildning startade först 1978. Elisabet Rothenberg berättar att man på den tiden läste de tre första terminerna tillsammans med kostekonomistudenterna.
– Det var då en utpräglad köksutbildning med stort fokus på schemaläggning, städmetoder, med mera. Vi konserverade, gjorde glass och lärde oss att sätta ihop köksmaskiner. Idag känns det som en självklarhet att utbildningen har en tydlig akademisk inriktning.
Även yrkesföreningen Svensk dietistförening var gemensam för kostekonomer och kliniska dietister tills DRF bröt sig loss och blev en förening inom Agrifack (som senare blev en del av Naturvetarna), medan många av kostekonomerna istället anslöt sig till Ledarna.
Elisabet Rothenbergs tid som ordförande var viktiga och händelserika år för DRF: Dietistyrket fick legitimation, egen terminologi och samtidigt en större bredd.
– Det skedde oerhört mycket under den här perioden, både i samhället, med yrket och DRF:s utveckling, konstaterar Elisabet Rothenberg som numera är biträdande professor i näringslära vid Högskolan i Kristianstad.
Mycket har hänt under åren – här följer några viktiga nedslag.
Elisabet Rothenberg, fd. ordförande i DRF och nu biträdande professor vid Högskolan i Kristianstad. Foto: privat
Vägen till legitimerad dietist, gemensam terminologi och etisk kod
Arbetet för att dietistyrket skulle få legitimationskrav pågick under många år och sedan 2006 är Dietist en skyddad yrkestitel med legitimation som utfärdas av Socialstyrelsen. Att ta fram en gemensam terminologi var också en process som krävde ett långsiktigt strukturerat arbete.
– Det ligger ett viktigt symbolvärde i att ha ett gemensamt fackspråk, menar Elisabet Rothenberg. Det bidrar till att skapa en identitet och handlar i praktiken om att vara mer exakt och i tanke och skrift. NCPT (Nutrition Care Process Terminology) ökar möjligheterna för utvärdering och strukturerad uppföljning av det kliniska arbetet, och även för forskning. Terminologin är ett kvalitetshöjande instrument för att bli klarare, tydligare och vassare i kommunikationen med andra kring betydelsen av en korrekt kostbehandling, och dietistens roll och funktion.
Det krävdes ett stort engagemang av många olika personer för att driva dessa processer, och insatserna har fått mycket stor strategisk betydelse för dietistens status och utveckling.
Dietister arbetar utifrån Dietisternas Riksförbunds yrkesetiska kod. Koden antogs vid DRF:s årsmöte 2005 och har sedan dess uppdaterats och reviderats, nu senast 2022.
Fler dietister i Sveriges kommuner
Från 2007 och några år framåt gjordes satsningar som innebar att ett stort antal dietister projektanställdes i många av landets kommuner.
– Vi hade redan identifierat dietistens roll i kommunal verksamhet. Projektmedlen skapade förutsättningar att komma ut och göra verklighet av idéerna, men samtidigt innebar det på många ställen att verksamheten aldrig riktigt fick fotfäste. Antalet permanenta kommundietisttjänster i Sverige är fortfarande alldeles för lågt, konstaterar Elisabet Rothenberg. Att arbeta strategiskt för fler dietister i kommunal äldreomsorg och inom primärvården har under många år präglat förbundets verksamhet.
Preventionsprojekt bidrar till utvecklingsarbete och positionering
Mycket av DRF:s externa arbete handlar om att påverka i samhällsfrågor genom dialog med beslutsfattare, till exempel på departement och myndigheter. Även en tät samverkan med andra yrkesförbund inom hälso- och sjukvården och ideella organisationer med intresse för hälso- och sjukvård och folkhälsa har medfört en ökad medvetenhet samt kunskap kring betydelsen av nutritionsbehandling och dietistens kompetens.
Under de senaste tio åren har DRF arbetat aktivt med sjukdomsförebyggande metoder. Projektmedel från Socialstyrelsen har gjort det möjligt för förbundet att sätta fokus på prevention och bland annat utvecklat metoder och informationsmaterial, och samverkat med andra yrkesgrupper och organisationer. Arbetet har även varit strategiskt viktigt för att lyfta matvanornas och dietistens betydelse inom området NCD (Non communicable diseases; icke smittsamma sjukdomar).
Det ekonomiska stödet har under ett decennium till stor del finansierat DRF:s utvecklingsarbete och utåtriktade verksamhet. Projekten har bidragit till att stärka dietisternas profil som ett etablerat hälso- och sjukvårdsyrke som behövs inom många olika områden.
Anna Stubbendorff, projektkoordinator i Dietisternas Riksförbund. Foto: privat
Internationell samverkan
DRF har sedan början av 2000-talet samverkat med internationella organisationer. Dietister från Sverige har bidragit mycket och aktivt deltagit i EFAD (The Federation of EU member National Associations of Dietitians) och ICDA (International Confederation of Dietetic Associations). DRF har även en framträdande roll i det internationella arbetet med Nutrition Care Process och tillhörande terminologi (NCPT). Läs mer om DRFs arbetsgrupp för informatik och etisk kodex här!
Milstolpar i DRF:s historia
Följande årtal är några viktiga nedslag i DRF:s historia.
| 1977 | Dietisternas Riksförbund bildas |
| 1978 | Högskoleutbildning för dietister startas |
| 1998 | Dietist blir en skyddad yrkestitel i samband med Lag (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS) |
| 2005 | Första versionen av DRF:s etiska kod lanseras |
| 2006 | Dietistyrket blir ett yrke med legitimation från Socialstyrelsen |
| 2007 | Statliga projektmedel möjliggjorde satsningar på kommundietister |
| 2009 | Agrifack och Naturvetareförbundet slås ihop och bildar Naturvetarna* |
| 2013 | DRF beviljas projektmedel från Socialstyrelsen och kan utveckla verksamheten och nå ut till fler grupper, göra viktigt arbete för ett kunskapslyft om matvanornas betydelse, inom organisationer, hos beslutsfattare och i samhället |
| 2022 | DRF tar över medlemshanteringen av sina medlemmar från Naturvetarna och möjliggör därmed medlemskap i DRF utan fackligt medlemskap |
*När DRF blev en egen professionsförening för dietister var den en delförening i Agrifack. Vid Agrifacks sammanslagning med Naturvetareförbundet blev DRF en del av Naturvetarna.
Text: Kajsa Asp Jonson