Sammanfattning Kongress 2020

DRFs kongress 2020 – tillsammans ställde vi om och gjorde den digital

HÅLLBAR NUTRITION FÖR HÄLSA GENOM HELA LIVET – VARJE TUGGA GÖR SKILLNAD

Att maten vi äter har stor betydelse för såväl vår egen hälsa som för klimat och miljö råder det inget tvivel om. Den globala syndemin av undernäring och fetma samt klimatförändringar drivs till stor del av samma bakomliggande faktorer. Hållbarhet och hälsa är komplext och området har stora utmaningar – och många möjligheter.

I Sverige och globalt pågår en omställning av hälso- och sjukvården till en nära vård, en vård som sker i samarbete och nära individen. Samverkan mellan olika samhällssektorer, yrkeskompetenser, grupper och individer är grundläggande för en bättre folkhälsa och för att minska trycket på sjukvården. Behovet och efterfrågan av dietistens kompetens är stort, och möjligheterna till innovation och utveckling av professionen är goda.

Under Dietisternas riksförbunds kongress 2020 medverkade svenska och internationella experter och representanter inom nutrition, jämlik hälsa, hälsoekonomi samt livsmedelssektorn och hälso- och sjukvården. Bland talarna fanns bland andra EFAD:s president Annemieke van Ginkel-Res, Tina Papoutsakis från den amerikanska dietistorganisationen The Academy of Nutrition and dietetics, regeringens utredare Anna Nergårdh och dietister från många olika samhällssektorer och med olika typer av specialistkompetens.

Under två fullmatade dagar i slutet av mars tog ca 200 personer del av föreläsningar, samtal och erfarenhetsutbyte sektioner och referensgrupper, postersession och kunskapsutbyte. Tack alla som bidrog till att göra det möjligt att genomföra kongressen digitalt, och ett särskilt tack till våra sponsorer och utställare!

PROGRAMMET I KORTHET:

  • Individens nutrition och matvanor i en global kontext: Fetma, undernäring, klimat
  • Individen som medskapare i en personcentrerad och nära hälso- och sjukvård
  • Utveckling av barn och ungas smakpreferenser, matvanor och hälsa, samt praktiska exempel på hur dietistens budskap når fram – hela vägen till köket och matbordet
  • Dietistens perspektiv – att på olika nivåer främja och stödja hållbara och hälsosamma val; i samhället, primärvården och specialistvården. Så inspirerar vi till matglädje, smakupplevelser och samvaro, samtidigt som det vi äter bidrar till hälsa och hållbar utveckling!
  • Programpunkter i regi av sektioner och referensgrupper; Onkologi, bariatrisk kirurgi, diabetes, intolerans, jämlik hälsa samt specialistkompetens.

 

Här följer en kort sammanfattning av kongressen:

TORSDAG 26 mars

Välkommen! Dietitians make the difference

DRF:s ordförande Susann Ask inledde kongressen tillsammans med Annemieke Van Ginkel-Res, ordförande för den europeiska dietistorganisationen EFAD. Tillsammans gav de ett nationellt och globalt perspektiv på dietistens roll – och matvanornas. Hälsosamma matvanor bidrar till en friskare befolkning och är en viktig grund i hälso- och sjukvården – kostbehandling av dietist är kostnadseffektivt.

 

God och nära vård – samordnad med fokus på hälsa

Om vi ska fortsätta att utveckla kvalitén och patientsäkerheten i hälso- och sjukvården, möta framtidens utmaningar och öka förtroendet för hälso- och sjukvården, samtidigt som skattemedel används ansvarsfullt och hållbart, krävs ett strategiskt och målmedvetet arbete. En viktig del är att ställa om från traditionellt mer sjukhusfokuserade arbetssätt till en mer nära vård och en stark primärvård. Regeringens utredare berättade vad som krävs för en nationellt samordnad förändring, vilka utmaningar som finns och hur det fortsatta förändringsarbetet ska ske.

Anna Nergårdh är regeringens särskilda utredare. Hon leder utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (2017:01).) och stödjer arbetet med att samordnat utveckla en modern jämlik, tillgänglig och effektiv hälso- och sjukvård. Anna Nergårdh har en bakgrund som specialistläkare i internmedicin och kardiologi, och har de senaste 10 åren arbetat med styrning- och ledningsfrågor inom olika delar av svensk hälso- och sjukvård; som verksamhetschef, chefläkare på akutsjukhus, biträdande landstingsdirektör i Stockholm, och också deltagit i olika typer av nationella arbeten.

Levnadsvanor ur ett hälso- och sjukvårdsperspektiv: från dialog med patienten till kunskapsstyrning

Nästa talare var allmänläkare Malin Skogström som berättade om hur hon arbetar med levnadsvanorna i varje patientmöte och reflekterade kring rollen som ledamot i NPO levnadsvanor i regionernas system för kunskapsstyrning. Hon tog upp olika aspekter av levnadsvanornas betydelse för vår hälsa samt hur viktigt det är att vården ställer om och sätter fokus på levnadsvanorna, eftersom levnadsvanorna faktiskt är ett ”vital sign” för varje individs hälsa. Malin Skogström utgick även från patientfall och glädjen i att följa och stödja individen i den förändring som sker över tid, nå fram till patienten – och uppmärksamma hälsovinsterna. Vården vill arbeta med levnadsvanor – det gäller att locka fram motivationen och ta reda på vad som är viktigt för individen.

Malin Skogström har jobbat som läkare inom Primärvården Skåne sedan 2006. I mars 2019 blev hon enhetschef för Region Skånes Kunskapscentrum för levnadsvanor och sjukdomsprevention och har fortsatt att arbeta kliniskt som allmänläkare på en levnadsvanemottagning i Malmö. Hon är ledamot för Södra Sjukvårdsregionen i Nationellt Programområde för Levnadsvanor och ordförande i Regionalt Programområde för Levnadsvanor.

Efter föreläsningarna hade Susann Ask och Karin Kauppi, Akademiska sjukhuset, ett samtal där de berättade om hur DRF bidragit till utredningen God och Nära vård, genom medverkan i en referensgrupp för vårdprofessioner, och vad DRF lyft i utredningens tre delbetänkanden för att belysa God och Nära Vård ur DRF:s perspektiv

 

Nutrition under livets 1000 första dagar – så utvecklas barnets matvanor och smakpreferenser

Från 1 januari 2020 är Barnkonventionen en del av Sveriges lag. Här står bland annat att barn har rätt till bästa möjliga hälso- och sjukvård och rehabilitering. Alla länder ska arbeta för att minska barnadödlighet och bekämpa sjukdomar och undernäring, och gravida och nyblivna mammor har rätt till hälsovård. Hälsosamma matvanor är en viktig grund och inkluderas i detta. Livets första tusen dagar lägger en viktig grund för utveckling av barns matvanor och smakpreferenser.

Paulina Nowicka, leg. dietist, professor vid Institutionen för kostvetenskap, Uppsala universitet berättade i sin föreläsning om den forskning hon bedriver och vilka faktorer som kan påverka barns ätande och beteende kring mat.

Julia Backlund, dietist i barnhälsovården i Borås berättade om Familjecentralens matkasse, ett mycket uppskattat koncept som gör det enklare för barnfamiljer att skapa hälsosamma matvanor.

I lunchpausen passade vi på att visa en föreläsning från DRF:s kongress 2018 då Susanne Swärd föreläste om nutrition ur ett barnrättsperspektiv. Föreläsningen är minst lika aktuell nu som när den hölls i Solna för två år sedan.

 

Hälsoekonomi – Nutrition Economy
Denna del av kongressen modererades av Elin Lövestam, Uppsala universitet

Terminology is key to digital nutrition outcomes
Tina Papoutsakis lade grunden till detta block om dokumentation, terminologi och nutritionsekonomi.

Dr. Constantina (Tina) Papoutsakis is Senior Director, of the Data Science Center at the Academy of Nutrition and Dietetics in Chicago. She oversees the Academy’s nutrition terminology development and international stakeholder engagement, informatics efforts, and an outcomes registry platform.

Tina chairs the Professional Practice Committee of EFAD (European Federation of Associations of Dietitians) and is a member of EFAD’s Executive Committee. She has worked on initiatives to monitor best practices among dietitians internationally with emphasis on Care Process and Terminology. She has lectured and organized workshops for health professionals and university students in several countries in Europe, Asia, and the US. She teaches university courses as Adjunct Associate Professor, has worked as a clinician and researcher, served as a clinical and managerial expert of NIH funded cancer randomized clinical trials, and publishes widely on nutrition/dietetic topics. The emphasis of her research is on the impact of nutrition interventions in chronic disease outcomes.

 

Att mäta effekt och nytta av dietistens arbete
Hur kan vi mäta effekten av en nutritionsbehandling?

Annika Hansson Giunti, leg. dietist, Projektledare nutrition, Hässleholms kommun, berättade om några av de internationella samt nationella arbeten som hittills gjorts, och blickade framåt för att se hur vi kan fortsätta med detta arbete i Sverige. Thomas Fast guidade oss i några hälsoekonomiska frågor och hur man kan se på uppföljning av olika behandlingar.

Thomas Fast är doktor i nationalekonomi med inriktning mot hälsoekonomi och är styrelsemedlem i Svensk Förening för Hälsoekonomi. Han har även arbetat med riktlinjearbeten hos Socialstyrelsen för olika sjukdomar och för Vårdanalys med införandet av nya läkemedel.

 

Dietistens perspektiv – att på olika nivåer främja och stödja hållbara och hälsosamma val;
i samhället, primärvården och specialistvården.

Dietisten gör skillnad för hållbara hälsosamma val. Tillsammans är vi starka.
Vi fick ta del av en inspirerande inledning av Maiju Wetterhall, Cancerfonden och Charlotta Rubin från DRF:s levnadsvaneprojekt samt Karolinska sjukhuset, som presenterade sina tankar kring dietistyrkets stora möjligheter: Tillsammansfaktorn.

Därefter fick vi ta del av perspektiv från olika dietister som i sitt jobb når ut till många: Anette Jansson, Hjärt-lungfonden, Paula Frösell, ICA, Annelie Bylund, COOP, Karin Haby, Mödrahälsovården Göteborg, Latifa Lindberg, Karolinska universitetssjukhuset, samt Hanna Olvenmark grundare till Portionen Under Tian.
Detta block modererades av Kajsa Asp Jonson.

När dagens kongressprogram var slut startade DRF:s årsmöte. Till Årets Dietist utnämndes Anna Laurenius.

 

FREDAG 27 MARS

Matvanor – möjligheter och utmaningar
Föreläsningar i regi av DRF:s sektioner, arbetsgrupper och nätverk

DiO: Onkologi

Strålbehandling och nedsatt tarmhälsa – livslång låggradig inflammation och kostfibrers roll för prevention.
Rebecca Ahlin
, leg. dietist vid Sahlgrenska universitetssjukhuset presenterade sin forskning.

 

Sektion Diabetes

  • Nya medicinsktekniska hjälpmedel i diabetesbehandlingen – med fokus på kontinuerlig glukosmätning och pump
  • Mat vid diabetes – med fokus på riktlinjer och erfarenheter, i olika patientgrupper
  • Tekniken och maten – möjligheter och utmaningar med den nya tekniken i kostbehandlingen

Föreläsningarna hölls av Karin Lindau, dietist på barndiabetesmottagningen på Karolinska sjukhuset i Solna och Mette Axelsen, klinisk näringsfysiolog, docent vid Sahlgrenska Akademin, Göteborgs Universitet, samt ordförande i det pågående SBU-projektet Mat vid Diabetes, 2019/415.

Efter presentationerna fanns Mette Axelsen och Ingalena Andersson, dietist, med dr, specialistkompetens diabetes vuxen. Centrum för diabetes, SLSO samt ordförande i Sektion Diabetes, tillgängliga för frågor.

 

Intolerans:
Histaminintolerans
Emma Juslin
, leg. dietist, Bra mat för alla, Astma- & Allergiförbundet, föreläste via länk från Norge om histaminintolerans.

Nya riktlinjer vid Celiaki presenterades. Riktlinjerna finns publicerade på Svenska Barnläkarföreningens hemsida.

 

Nätverket Jämlik hälsa

Metodutveckling samt utblick mot aktuell diskussion på global nivå; ”Global Syndemic”.
Maria Magnusson
är leg. dietist med specialisering inom folkhälsa, och leg sjuksköterska, samt har disputerat på en avhandling om förebyggande av barnfetma med hänsyn till socioekonomiska faktorer och migration. Hon är verksamhetsansvarig för Folkhälsoenheten på Sjukhusen i väster.
Det finns många olika dimensioner av jämlikhet. Maria berättade om metodutveckling samt jämlik vård och bemötande.

Intellektuella funktionshinder och jämlik hälsa
Eva Flygare Wallén
, projektansvarig för Hälsan spelar roll vid Akademiskt primärvårdscentrum (Region Stockholm). Hon har doktorerat och forskar idag om kardiovaskulär hälsa hos personer med intellektuell funktionsnedsättning samt driver utvecklingsprojekt inom området. Eva konstaterade att det finns enorma utvecklingsmöjligheter för dietistens roll och kompetens som skulle kunna göra stor nytta för grupper och individer med olika typer av funktionshinder, både vad gäller hälsan och livskvaliteten.

 

Bariatrisk Kirurgi Preoperativ respektive Postoperativ nutritionsbehandling
Inger Nilsen
, leg. dietist och doktorand, Region Dalarna, samt ordförande i sektionen för Bariatrisk Kirurgi och Anna Laurenius, leg. dietist och med dr med specialistkompetens inom obesitas vuxen, Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska sjukhuset, föreläste tillsammans om kostbehandling och riktlinjer inför Bariatrisk Kirurgi, och om kostbehandlingen efter ingreppet. Informationsmaterialet ”Stark inför Bariatrisk Kirurgi” presenterades. Gruppen har nyligen beviljats medel från Socialstyrelsen för att ta fram ett informationsmaterial för kostrekommendationerna efter en fetmaoperation.

 

Specialistkompetens – var står vi idag, vart är vi på väg?

DRF:s specialistordning
Agneta Andersson
, Docent i kostvetenskap, ledamot DRF:s specialistbedömarnämnd.

Fysioterapeuternas specialistordning
Charlotte Chruzander
, Hälso- och sjukvårdsstrateg på Professions- och fackförbundet för fysioterapeuter.

Panelsamtal – erfarenheter och tankar kring DRF:s specialistordning
Karin Windahl
, dietist med specialistkompetens inom njurmedicin, Elisabet Bergh Börgdahl enhetschef/dietist i Region Skåne, samt Ella Veidemann, leg. dietist samt Funktionsenhetschef, Karolinska universitetssjukhuset

 

Efter två intensiva och spännande dagar är vi glada och stolta över att vi med mycket kort varsel ställde om till digitalt format och genomförde kongressen. Vi vill slutligen tacka alla föreläsare, vår tekniska support, samt utställare och samverkansorganisationer. Utan er hade det