Fokus på fullkorn

Bakgrund

Att konsumera fullkorn, dvs. hela sädeskornet inklusive kli, frövita och grodd, har en stor hälsopotential. Faktum är att fullkorn är den kostfaktor som rankas högst av alla hälsofrämjande livsmedel, enligt Global Burden of Disease (2019). Fullkorn har alltså visat sig vara av större betydelse för hälsan än både en minskning av rött kött och en ökning av frukt och grönt. Beräkningar visar att vi varje år kan spara uppemot 60 000 friska levnadsår i Sverige om vi ökade vår konsumtion av fullkorn.

Fullkorn minskar risken för kroniska livsstilssjukdomar

Det är välkänt sedan länge att en kost med ett högt intag av mättat fett, transfett och salt, kombinerat med lågt intag av frukt, grönsaker och fisk ökar risken för hjärt-kärlsjukdom.

Vidare finns det idag övertygande evidens för att ett intag av 70-90 gram fullkorn per dag minskar risken för inte bara hjärt-kärlsjukdom utan även diabetes typ 2 och koloncancer. Absolut störst hälsovinst av et ökat fullkornsintag ses för personer som går från inget intag alls till ett lågt intag av fullkorn (30 gram per dag) (läs mer i rapporten från WholeEUGrain Project).

Målsättning och vision

Med denna bakgrund lyfter DRF denna höst fullkorn, som förutom hälsoeffekter, även återfinns bland de billigare livsmedel i butiken samt förekommer i alla matkulturer.

Projektet som löper under hösten 2021 har målsättningen att öka kunskapen om fullkornets potential för hälsan. Syftet är att sprida kunskap om fullkornet betydelsefulla roll som en del av de nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor .

Vår vision är att dietister ska vara uppdaterade på aktuell forskning på fullkorn och känna till fördelarna med ett intag om 70-90 gram fullkorn per dag. Dessutom ska dietister få kunskap om hur kostråd kan anpassas efter specifika diagnoser och kommuniceras till olika målgrupper.


Inspirationswebbinarium 9 november

Den 9 november kl. 13.00-16.00 genomfördes ett inspirationswebbinarium riktad till dietister att genomföras. Följande berördes:

  • Hälsofördelar med fullkorn: hur kan ett ökat fullkornsintag ha ett preventiv påverkan på vissa cancerformer, hjärt-och kärlsjukdomar, diabetes och dödlighet?
  • Aktuell forskning på fullkorn: IBS, diabetes, övervikt och hållbarhet
  • Missförstånd kring fullkorn, fiber och märkning
  • Livsmedel och framtidsspaning
  • Dietistens arbete med att främja ett ökat fullkornsintag – hinder och möjligheter

 

Vill du ta del av webbinariet i efterhand?

På denna länk hittar du inspelade föreläsningarna, åhörarkopior samt föreläsarnas svar på inskickade frågor (Q&A)


Material för dietister

Under 2021 har material om fullkorn utformat för dietister tagits fram. Det handlar bland annat om bilder som visar hur mycket ett dagsintag av fullkorn (70-90 gram) är i praktiken samt en sammanställning av vanliga livsmedel och dess fullkornsinnehåll.

 

 

 

 

 

 

 
 

Här hittar du DRF:s material om fullkorn

 

Mer material om fullkorn – från Livsmedelsverket

På länkarna nedan hittar du tips på material om fullkorn från Livsmedelsverket.

Vad är nyttiga och onyttiga kolhydrater? (Livsmedelsverket, 2016)

Matvanekollen – handledning för hälso- och sjukvårdspersonal (Livsmedelsverket)

Hitta ditt sätt – lättläst svenska (Livsmedelsverket, 2017) (fullkorn berörs på s. 6)

Hitta ditt sätt (Livsmedelsverket, 2017) (fullkorn berörs på s. 8)
 


Kontakt

Anna Jörnvi  Julia Strömblad Lenhoff
Leg. dietist och fil. master i kostvetenskap Vice ordförande i Dietisternas Riksförbund
anna.jornvi@drf.nu
Leg. dietist 
julia.stromblad.lenhoff@drf.nu

 


Potentialen med fullkorn – en sammanfattning

  • Fullkorn är den kostfaktorn som har överlägset störst påverkan på vår hälsa, större än intaget av frukt och grönt.
  • Ett otillräckligt fullkornsintag hos kvinnor orsakar dubbelt så många dödsfall i hjärt-och kärlsjukdomar som ett för stort intag av rött kött.
  • Varje år dör över 300 män i kolon- och ändtarmscancer som följd av ett för lågt fullkornsintag
  • Om Sveriges vuxna invånare åt tillräckligt med fullkorn skulle vi varje år spara nära
    60 000 friska levnadsår

Referens: Global Burden of Disease (2019)