För alla – Kunskapsstöd

Cancer

(2021)

Inom DRFs tidigare projektet “Mat och Cancer” sammanställdes våren 2022 en fördjupande powerpointpresentation om vad forskningen säger om mat och cancerprevention. På länkarna nedan hittar du presentationen i sin helhet, men även uppdelad i introduktion på området mat och cancer, genomgång av den evidens som finns bakom de 10 råd för cancerprevention, samt en sammanfattning av råden.

 

Presentationen i sin helhet

Mat och cancerprevention – hela presentationen

 

Presentationen uppdelad i tre delar

  Användningsområde för presentationen Presentationen riktar sig i första hand till personal inom hälso- och sjukvården, men som medlem i DRF får du använda presentationen som du önskar. Förslagsvis kan du nyttja den som en faktabank och inspiration till egna föreläsningar.   Talmanus Det finns inget talmanus till föreläsningsbilderna. Däremot finns det till många av bilderna informativa punkter som du gärna får utgå ifrån (se anteckningsfältet).

Dysfagi

Ta gärna del av en utbildningsfilm av dietister och logopeder om “Riskförebyggande arbete vid dysfagi och undernäring” (2024): https://www.youtube.com/watch?v=WUNW3g3vb_g

Fullkorn

Projektet drevs under 2021 och texten har inte uppdateras sedan dess. Under 2025 kommer texten uppdateras i samband med att Fullkornsfrämjandets hemsida blir klar.

Bakgrund

Att konsumera fullkorn, dvs. hela sädeskornet inklusive kli, frövita och grodd, har en stor hälsopotential. Faktum är att fullkorn är den kostfaktor som rankas högst av alla hälsofrämjande livsmedel, enligt Global Burden of Disease (2019). Fullkorn har alltså visat sig vara av större betydelse för hälsan än både en minskning av rött kött och en ökning av frukt och grönt. Beräkningar visar att vi varje år kan spara uppemot 60 000 friska levnadsår i Sverige om vi ökade vår konsumtion av fullkorn. Fullkorn minskar risken för kroniska livsstilssjukdomar Det är välkänt sedan länge att en kost med ett högt intag av mättat fett, transfett och salt, kombinerat med lågt intag av frukt, grönsaker och fisk ökar risken för hjärt-kärlsjukdom. Vidare finns det idag övertygande evidens för att ett intag av 70-90 gram fullkorn per dag minskar risken för inte bara hjärt-kärlsjukdom utan även diabetes typ 2 och koloncancer. Absolut störst hälsovinst av et ökat fullkornsintag ses för personer som går från inget intag alls till ett lågt intag av fullkorn (30 gram per dag) (läs mer i rapporten från WholeEUGrain Project).

Målsättning och vision

Med denna bakgrund lyfter DRF denna höst fullkorn, som förutom hälsoeffekter, även återfinns bland de billigare livsmedel i butiken samt förekommer i alla matkulturer. Projektet som löper under hösten 2021 har målsättningen att öka kunskapen om fullkornets potential för hälsan. Syftet är att sprida kunskap om fullkornet betydelsefulla roll som en del av de nationella riktlinjerna för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor . Vår vision är att dietister ska vara uppdaterade på aktuell forskning på fullkorn och känna till fördelarna med ett intag om 70-90 gram fullkorn per dag. Dessutom ska dietister få kunskap om hur kostråd kan anpassas efter specifika diagnoser och kommuniceras till olika målgrupper. Under “Material och information” finns affischer, föreläsningsmaterial, inspelade webbinarium och patientmaterial om fullkorn att ta del av.

Kontakt

 Julia Strömblad Lenhoff
Leg. dietist  julia.stromblad.lenhoff@drf.nu

Potentialen med fullkorn – en sammanfattning

  • Fullkorn är den kostfaktorn som har överlägset störst påverkan på vår hälsa, större än intaget av frukt och grönt.
  • Ett otillräckligt fullkornsintag hos kvinnor orsakar dubbelt så många dödsfall i hjärt-och kärlsjukdomar som ett för stort intag av rött kött.
  • Varje år dör över 300 män i kolon- och ändtarmscancer som följd av ett för lågt fullkornsintag
  • Om Sveriges vuxna invånare åt tillräckligt med fullkorn skulle vi varje år spara nära 60 000 friska levnadsår

Referens: Global Burden of Disease (2019)

Hälsofrämjande sjukhusmåltider

Syfte

Syftet med projektet var att lyfta fram betydelsen av den offentliga måltidens möjligheter att sprida kunskap om hälsosamma matvanor. Insatsen syftade på längre sikt till att öka patienternas möjligheter att nås av ett enhetligt budskap från hälso- och sjukvården. DRF ville genom aktiviteten bidra till att sjukhusmåltiden blev mer kunskapsbaserad, mer patientcentrerad men också utbildande kring hälsosamma matvanor för prevention och behandling av kroniska sjukdomar.

Mål och vision

  • Att maten på sjukhus skulle integreras som en del av behandlingen, oavsett om patienten hade behov av hälsofrämjande nutrition, sjukdomsspecifik nutrition eller nutritionsbehandling för undernäring.
  • Att maten prioriterades bland all vårdpersonal och användes som ett pedagogiskt redskap för att på kort och lång sikt närma sig hälsa för varje individ.

I projektet har bland annat två uppmärksammanden av Offentliga måltidens dag genomförts under 2021 och 2022, flera föreläsningar/ workshops hållits och en debattartikel har skrivits. Även ett kunskapsunderlag med syfte att kartlägga erfarenheter från patienter och sakkunniga kring maten på sjukhus och dess hälsofrämjande roll har tagits fram.

Projektet är för närvarande vilande, men frågor är välkomna och kan ställas till projektledaren.

Rapport

Syftet med rapporten Hälsofrämjande sjukhusmåltider som kan användas pedagogiskt (2020) är att kartlägga erfarenheter från patienter och sakkunniga kring maten på sjukhus och dess hälsofrämjande roll.

Kontakt

Naman Limani
Leg. dietist och masterexamen i klinisk nutrition naman.limani@drf.nu

Hälsosamma levnadsvanor för barn och unga (2021)

Foto: Hannah Tasker (unsplash.com) Med ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet ökar risken för att utveckla övervikt och kroniska livsstilssjukdomar som obesitas, hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes. Livsmedelsverkets matvaneundersökning ”Riksmaten ungdom 2016-17” visade att:

  • 94% åt för lite fullkorn
  • 90% åt för lite frukt och grönsaker
  • 50% åt för lite kostfiber
  • 17% av det totala energiintaget kom från godis, läsk, kakor och snacks
  • 21% av ungdomarna har övervikt eller obesitas
  • Hög konsumtion av kött och chark – på gymnasiet åt killarna i snitt 140 g per dag, vilket motsvarar dubbelt så mycket som rekommenderas (500 g per vecka)
  • Barn och unga vars vårdnadshavare har låg utbildning och/eller låg inkomst har mer ohälsosamma matvanor än jämnåriga vars föräldrar har högre utbildning och/eller högre inkomst

Projekt riktat till elevhälsan:

Samtalsstöd för skolsköterskor och annan vårdpersonal

För att bidra till en positiv förändring har DRF i samverkan med Fysioterapeuterna och Riksföreningen för skolsköterskor tagit fram ett samtalsstöd om hälsosamma levnadsvanor för skolsköterskor att använda under individuella möten med elever. Materialet finns i två versioner – ett anpassat för elever från årskurs 4-6 och ett anpassat för elever årskurs 7-9 samt gymnasiet årskurs 1.

Årskurs 4-6

På länkarna nedan finner du samtalsstödet för hälsosamma levnadsvanor anpassat för årskurs 4-6 som Powerpoint-presentation samt PDF.

 

 

Årskurs 7-9 och gymnasiet årskurs 1

På länkarna nedan finner du samtalsstödet för hälsosamma levnadsvanor anpassat för årskurs 7-9 samt gymnasiet årskurs 1 som Powerpoint-presentation samt PDF.

 

 

Frågor och svar om hälsosamma matvanor för barn och unga

Vi har även tagit fram en video där dietist Sara Ask svarar på 10 vanligt förekommande frågor från skolsköterskor. Frågorna ställs av Susann Magnusson, fd. ordförande i Riksföreningen för skolsköterskor.

I slutet av videon ges tips på referenser för att läsa mer.

På denna länk hittar du en sammanställning av lästips och användbart material. PDF

Tips på videor att visa i klassrummet

Vi har också sammanställt några tips på korta videor om hälsosamma matvanor att visa för elever i klassrummet. Tips på videor om hälsosamma matvanor hittar du på denna länk. PDF

SYFTE, målgrupp och användningsområde

Syftet med projektet är att öka kunskapen om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet hos personal inom elevhälsan för att de ska kunna erbjuda barn och unga, samt deras familjer, jämlikt stöd för hälsosamma levnadsvanor.

Målgruppen för projektet är hälso- och sjukvårdpersonal som möter barn och unga inom elevhälsan.

Vår förhoppning är att materialet ska kunna användas i samtal med barn och unga inom elevhälsan men även av personal inom hälso-och sjukvård samt tandvård.

Vi hoppas också att materialet ska kunna bidra till att skapa mer lika förutsättningar för hälsosammare levnadsvanor hos såväl barn och unga som deras vårdnadshavare.

Kontakt

Anna Jörnvi  Christin Anderhov Eriksson
Leg. dietist och fil. master i kostvetenskap V anna.jornvi@drf.nu Leg. dietist och folkhälsovetare. Barnhälsovården, Region Östergötland. christin.anderhov-eriksson@drf.nu
Julia Lenhoff Strömblad  
 
Leg. dietist julia.stromblad.lenhoff@drf.nu   

 

Artikelserie i Dietistaktuellt om NCP

Sidan uppdaterades 2025-07-28