Nutritionen avgörande vid leversjukdom – aktuell avhandling

 Bildtext:

– På leveravdelningen och transplantationsavdelningen jobbar vi aktivt med ett helhetstänk kring nutrition, fysioterapi och delaktighet hos patienten. Det är roligt att forska och vara delaktig i utvecklingsprojekt, och dessutom ett bra sätt att lyfta nutritionens betydelse även för övriga medlemmar i vårdteamet, säger Catarina Lindqvist, nyligen disputerad dietist.

Vid levercirros påverkas nutritionen på många olika sätt. Patienten har ofta dålig aptit och leverns försämrade förmåga att lagra och omsätta energi leder till att muskler och fettväv bryts ner. Kroppsvikten är ofta utgångspunkten för hur mycket energi som ordineras men för att få ett säkrare resultat krävs mer specifika metoder.
Dietisten Catarina Lindqvist har i sin avhandling studerat olika aspekter på nutritionsbedömning och undernäring hos personer med svår leversjukdom.

– Att samla på sig vätska är vanligt vid levercirros och därför är det inte tillförlitligt att bedöma nutritionsstatus enbart utifrån kroppsvikten – vi behöver även mäta mängden muskelmassa, konstaterar Catarina Lindqvist. Det kan vara svårt att upptäcka undernäring i denna patientgrupp – vikten kan vara normal eller till och med hög, trots att det råder brist på såväl energi och protein som vitaminer och mineraler.

Dietistkontakt viktigt vid leversjukdom
Catarina Lindqvist menar att dietisten har en avgörande roll för patienter med leversjukdom. De har ofta flera olika symtom som påverkar ätandet och aptiten, undernäring och muskelförlust är vanligt. De finns överallt i vården – i primärvård, äldrevård, och på sjukhusets alla avdelningar – och de borde erbjudas mer kontakt med dietist. En aktiv nutritionsbehandling skulle bidra till att de mår bättre under sin sjukdomstid och att de är bättre rustade när det är dags för en eventuell transplantation.

Undernäringen bidrar bland annat till ökad risk för komplikationer och fler vårddygn. Symtom som påverkar förmågan att äta (bland annat muntorrhet, buksmärta och illamående) förekommer ofta och nutritionsbehoven förändras över tid. Både inför och efter en levertransplantation är nutritionen viktig, bland annat för livskvalitet och vårdförlopp.

Nutritionen viktig pusselbit inför och efter operation
En levertransplantation är ett stort ingrepp och inför en operation behöver patienterna vara i så god form som möjligt. De har ofta haft en lång och svår sjukdomsperiod innan en transplantation blir aktuell. Ett aktivt nutritionsarbete bidrar till snabbare återhämtning och kortare vårdtid.

När det akuta skedet är över behöver patienten kunskap om hälsosamma matvanor, bland annat för att nå en hälsosam vikt. Det är många faktorer som påverkar ätandet, bland annat kortisonbehandlingen och det faktum att man nu har en frisk lever och en ämnesomsättning som fungerar normalt.

Noggranna metoder ger säkrare vård
– Att bedöma nutritionsstatus och energibehov är svårt hos patienter med levercirros, konstaterar Catarina Lindqvist. Att utgå ifrån kroppsvikten ger ofta en falsk bild eftersom många samlar på sig vätska, ibland uppemot 15-20 liter. Även en mindre mängd vätska på kanske 2-3 liter kan, om den samlats i buken, påverka förmågan att äta. Näringsbehovet, aptiten och matvanorna påverkas dessutom av många andra faktorer.

– Vi behöver fråga den leversjuka patienten om aptit och matvanor på ett strukturerat sätt och ge tid till eftertanke. Symtom som har kommit smygande under en lång period kan ha blivit ett normalläge för patienten som hen inte längre tänker på. Ju fler symtom desto större är risken för undernäring, komplikationer och försämrad livskvalitet.

Hon menar att det beräknade energibehovet är en grov uppskattning och bör ses som ett första utgångsläge som ska följas upp och justeras efter hand, inte minst utifrån hur patienten mår. För lite näring kan ge sämre läkningsförmåga och högre infektionsrisk, medan för mycket näring kan stressa kroppen.

– Undernäring påverkar även läkningsförmågan och återhämtningen, och komplikationsrisken i samband med operation. En operation kostar i snitt närmare 1 miljon kronor – då borde det finnas mer utrymme för att få stöd av en dietist och att via nutritionen satsa på att förebygga komplikationer och onödigt långa vårdtider, avslutar hon.

Forskning utvecklar både yrket och individen

Catarina Lindqvist, legitimerad dietist och nybliven medicine doktor, tycker att det är roligt och utvecklande att forska, både på ett personligt plan och för dietistens yrkesroll. Men att doktorera var inget hon hade drömt om eller planerat att göra.

– Jag blev doktorand lite av en slump. Staffan Wahlin var överläkare på leveravdelningen och en dag medan vi väntade på att ronda en patient satt vi och pratade, bland annat om att jag ville bli klar med min magisteruppsats. Jag hade tänkt tanken att skriva om patienter som utreds för levertransplantation men hade svårt att samla tankarna. Han erbjöd sig att hjälpa mig och ett år senare, när uppsatsen var klar, frågade han om jag ville bli doktorand, med honom som huvudhandledare. Efter två år av intensiv planering blev jag registrerad som doktorand på KI.

– ”Doktorandresan” kan se olika ut för olika personer men min var som en lång vandring med gott sällskap, ibland fick jag lite ont i fötterna men jag motiverades av att se nya saker och utforska ett nytt sätt att jobba.

– Jag är otroligt tacksam för möjligheten att bli doktorand och att disputera är lite som att ta ”körkort” för att bli självständig forskare. Det har varit en enormt utvecklande och rolig resa. Många gånger har det också varit tufft. När jag blev registrerad som doktorand hade jag jobbat kliniskt i sju år och var van vid att ”kunna saker” – som doktorand blev jag som ny på jobbet igen.

Till dietistkollegor runt om i landet vill Catarina Lindqvist lyfta att forskning är en fantastisk möjlighet att få lära sig mer och utvecklas som person, och samtidigt bidra till utveckling av dietistens olika arbetsområden. Det är i mötet med patienten hon får sina bästa idéer, och hon brukar spara dem till dagar då det finns mer tid att fundera vidare.

– Det är bra att skriva ner utvecklingsområden och tankar efter patientsamtalet och ta fram listan en dag då det finns mer utrymme för reflektion. Lär känna teamet du delar patienter med och ta tillvara möjligheter att delta i utvecklingsprojekt – en vet aldrig vad nya samarbeten leder till.

Text: Kajsa Asp Jonson, leg. dietist och journalist

Faktaruta:

Catarina Lindqvist är leg. dietist, med. dr och specialist inom Hepatologi vid Medicinsk enhet Klinisk nutrition Vuxen, Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, och disputerade den 9 oktober 2020.

Titel på avhandlingen: ”Assessment and prognostic importance of nutritional status and body composition in liver transplantation”

Forskningsarbetet har gjorts vid Institutionen för Medicin Huddinge, Enheten för gastroenterologi och reumatologi, Karolinska institutet.

Mer information finns här

Kommentera